Ikväll var det höstens första torsdagsträning. I höst kör vi med teman och först ut var rally. Dessutom finns det en instruktör som går iväg på vardagslydnadspromenad med ett gäng hundar, så alla kan hitta något kul att vara med på. Carola hade satt upp en riktig tävlingsbana (inför tävlingen i helgen) och vi körde träningstävling. Jag hade först tänkt vara passiv åskådare, men ångrade mej och ställde upp med båda hundarna. Jag startade sjua med Kasper och tack vare snäll domare fick vi bara fem minuspoäng på nosande. Han var jättebra och alert ikväll! Jag startade som 13 med Lakrits, och här hade vi tur med skyltarna, för han kan ju inte alla än. Jag missade visst på en 360-graderssväng som jag gick fel varv på (suck), men i övrigt hade han bara tre nedslag. Då räknar jag bort att han skulle diskats för att han bajsade på plan. 🙁 Nåja, han var med andra ord superduktig, han med. Det var cirka femton rallyekipage (en del med flera hundar) och ett gäng som promenerade med Lili. Riktigt kul att se så många på höststarten! En del bekanta ansikten, som översättaren Inger Samuelsson som dök upp med nyinflyttade systerns fyraåriga schäfer, och Lisa från Västervik med Engla, Agneta med Thella med flera, och en del ansikten som var nya för mig. Nästa gång är det TÄS som håller i temat och dessutom är det styrelsemöte. Tyvärr krockar det med all sannolikhet med en dålig period för mig, så det är tveksamt om jag dyker upp då.
Jag började med att låta Kasper springa i flexit och Lakrits fick hämta lite bollar som jag kastat med en spagettislev, så de fick rusa av sig den värsta springivern. På flygfältet bygger man för övrigt nu upp allting inför STOKK:s stora hundutställning som är i helgen.
Carola hade gjort en liten bana med mest frontvändningar. Kasper började lite ofokuserad, men jag vägrade starta honom när nosen åkte ner i marken direkt. Efter cirka fyra omstarter fungerade det och jag fick med mig honom. För att vara första gången på hur länge som helst gick det bra, även om han fastnade på frontvändningarna på tillbakavägen. Han ville inte stanna utan skynda in i mål …
Efter lite vila tog jag Lakrits på samma bana, och med tanke på att han bara sett rallyskyltar en gång tidigare gick det riktigt bra.
Inför omgång två byttes en skylt ut mot Läggande under gång och Agneta ville ha upp spiralerna att träna på, så banan förlängdes med dem. Eftersom marken är torr och varm var det inga problem att få Kasper att lägga sig under gång, men jag hörde efteråt att vi visst sträckte kopplet en del under raksträckorna på spiralen. Fick tipset av Carola att träna längre sträckor fotgående, kanske 25 meter. Får tänka på det.
När det blev Lakrits tur förenklade jag läggandet, för han kan ännu inte Läggande under gång. Han fick sätta sig och sedan Ligg, så körde vi resten av banan som den var tänkt. Det gick jättebra, han är ju aningen mer förig än lillfläckis. 😉
Efter att på morgonen ha jagat ut en pilfink som förirrat sig in i huset där Lakrits huserade ensam, var det dags för lite pedikyr på Kasper.
Sedan bestämde vi oss för att ta vår första lilla gemensamma cykeltur. Jag tog min vanliga cykel (Trek med herram) och Kasper medan husse tog den gröna damcykeln med Lakrits.
Jag vågar ännu inte riktigt cykla mer än något hundratal meter med Lakrits, för han är fortfarande lite oberäknelig. Husse har ju cyklat några gånger nu med Lakrits och tycker det går ganska bra (förutom pudelincidenten, då).
Men nu märkte vi genast att det blev svårare. Lakrits ville ha koll på var hans matte och brorsa befann sig och när vi cyklade bakom dem bara snodde och vände han sig om mest hela tiden. Såg jätteläskigt ut, även om Rolf redde ut det galant.
Så bytte vi så jag cyklade före – och vips blev Lakrits värsta draghästen. På några ställen gick det bra att cykla jämsides, och det var klart bäst ur hans synvinkel. Då blev det en lugn och fin cykling.
Rundan blev på totalt 1,7 km i lugnt tempo, lite lagom start. Den rundan kommer vi säkert att göra om fler gånger framöver så Lakrits vänjer sig vid att vi kan befinna oss på alla sidor om honom utan att han behöver ha järnkoll hela tiden.
Idag åkte vi ner till Alby-trakten där husse ville fota cricket. Jag tog hundarna och promenerade istället ner till Slagsta-badet. Det visade sig att hundar fick hålla till lite till vänster om människobadet, riktigt trevligt.
Lakrits var lite försiktigt först, gick gärna i men inte längre än att han bottnade. Sen kom en Groenendael på 9 år som gillade att bada, och då ville ju Lakrits inte vara sämre. Vid det laget hade kameran/mobilen åkt ner i byxfickan, för det var knepigt att ha en lös våt hund som skulle filmas, en ovillig hund i flexikoppel och en dyr och lättappad iPhone vid strandkanten samtidigt.
En liten filmsnutt blev det iallafall, även om den inte ger rättvisa åt hans simmande en stund senare.
Igår tog vi en promenad i en riktig sommarhage med mer kex än någon hund kan äta.
Vi letade efter en cache, hittade avsedd ruin, men sen tröt orken för oss. Alltför många stenar att leta bland.
© 2024 Skogsstjärnas hundblogg
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Senaste kommentarer