Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: klickertränarkurs (sida 1 av 2)

Föredrag om belöningar

Ikväll var det ett superintressant föredrag om belöningar. Det var så fullspäckat att det inte ens går att försöka sammanfatta det, man kan säga att det var klickerträning ner på minsta skruv- och mutternivå med beteendevetarstuk. Då förstår ni kanske … eller inte.
Förhoppningsvis kommer det en pdf på hela föredraget. Det kan behövas, för vissa saker vill jag nog gå tillbaka till både en och två gånger. Jag träffade Terese och Tina där, så några har jag iallafall att bolla tankar och frågor med som säkert dyker upp när jag ska försöka att börja tillämpa det här i praktiken. Och oj, vad jag har tränat fel i alla år. 🙂 (i synnerhet med Kasper)

Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson har ett förflutet inom lydnad och agility,
men talade mycket generellt om belöningar.

Några hastigt nedtecknade stödord: (knappast till hjälp för nån annan än mig)

Antecedent Behavior Consequence (på engelska för att få initialerna ABC)
bort med skräpet
Förstärkningar av beteenden mellan klick,ta  fram belöning, ge belöning, avsluta belöning, nytt beteende
Vad är optimalt i denna situation? Framåt, godisficka?
Om man lägger belöningen precis när beteendet tar slut – eller lite före – blir det lättare ta bort förstärkaren.

Första belöningen: ngt bra så fort som möjligt, sen starta det man egentligen ska träna.

Om hunden tittar bort eller drar iväg när belöningen är slut:
ändra miljö, skynda med nästa kommando direkt efter belöningen.

I svårare miljö:
Två leksaker, lek. Tack ta den! Kan byta leksak utan sticka.

Belöning t transport t tex kissfläck, bur, filt.

En viktig sak de sade: utebliven belöning vid fel och utebliven belöning vid kedjning blir ju för hunden samma sak.

Tina har sammanfattat föredraget mycket bra.

Klickerföredrag med Tina

Jag ser att jag inte skrivit något om i måndags. Då var Tina Cederberg på klubben och talade om klicker. Eftersom inte alla i publiken var insatta i klicker gick hon igenom mycket grunder, och det intressantaste för min del kom på slutet.
Några idéer och tankar:

  • Chickencamp hemma hos Anneli i sommar – träna klicker på hennes kycklingar, vore kul att få till.
  • Shejpa lugna beteenden på Lakrits – han går lätt upp i varv, och det kan vara bra att shejpa just lugna saker på honom.
  • Påminna Kasper om backande i trappa – även om hunden kan en grej, behöver de påminnas ibland.
  • Hund som gärna hoppar mot besökare: be dem sätta ner handen med handflatan ut. Använd nostarget som en metod att bli av med otrevligt hoppande.
  • Träna fotgående med dummy som störning för bättre stadga. Gå mot dummyn utan att hunden får ta den. 

Sök

  • Systemträning – springa mellan figgar i zickzack framåt
  • Markering – (här kan man använda klicker) Visa! med påviskoppel.
    Börja med springa ut och leka med figgen som belöning (alltid leksak där ute).
    Sedan: Tack, Visa, springa ut.
    Hunden ska i turordning leta efter 1) Belöning (leksak) 2) Lösrulle 3) Fastrulle ute hos figgen.
  • Stiglydnad – sätta på sökutrustningen, gå in på stigen, belöna ute; inkallningar; gå fot bakom/framför figge.

Jakt

  • Fotgående mot dummy/godisskål
  • Stadga
  • Sätta sig när saker kastas/faller (träna genom att kasta godis)
  • Avlämningar
  • Signaler
  • Dirigering med skålar: låtsaslägga i ”fel” skål: vänster/höger/ut.

Tina menade också att man när hunden blivit signalklok kan träna detta med allt fler skålar, t.ex. 1) Ut, ät belöningen, blås Stoppsignal, 2) Ut, ät belöningen, blås Stoppsignal, 3) Vänster, ät belöningen osv.

Tips på bra bok inom positiv jaktträning:
Positive Gun Dogs av Jim Barry, Mary Emmen, Susan Smith.

KTK – sista helgen, sön

Idag var det praktik på baklängeskedjning. Vi började på oss människor. Inne i fiket till på köpet. Lakrits fick sitta bunden i en krok och titta in på Cissi och mig när vi klickade varandra, satte oss, ställde oss på ett ben, skällde, gjorde handtarget osv. Lite underligt var det allt. När han var tyst och lugn och fin stack jag till honom en godis. Vi blev så inne i det där att jag till och med ville ge Cissi en köttbullsbit… 😀

Sedan Skulle vi baklängeskedja bara två moment med hundarna. Målet var Tass på musmatta följt av Sitt. Vi började ju följaktligen med Sitt. Inget svårt. Men musmatta har jag inte kört med Lakrits sedan i somras, juli kanske, och det var rätt borta. Jag försökte påminna honom om den övningen, men vi kom aldrig så långt som att kedja det. Det är ju ingen idé att börja kedja grundfärdigheter som inte är klara. Det ska finnas stimuluskontroll (kommando) på dem innan man börjar kedja. Så vi bröt där och lät Cissi jobba med sin hund.

Nästa uppgift var mer komplicerad. Vi fick välja bland fyra rätt långa baklängeskedjningar och jag valde den jag trodde att Lakrits skulle ha störst förutsättningar att lyckas med. Målet såg ut så här: Inkallning från sittande, Fritt följ fem meter, Halt, hålla apportbock i munnen i tre sekunder. Det jag var mest osäker på var apportbocken, eftersom vi mest tränat med boll och dummy, så det passade utmärkt att den var sist i kedjan. Det innebar ju att vi skulle träna och befästa den mest.

Vi tränade tre–fem av den sista delen (hålla apporten). När den satt fick han stor belöning. Nästa steg var att träna tre–fem av att gå och göra Halt samt hålla apportbocken. Storbelöning. Steg tre var att göra tre–fem av fritt följ från utgångsställning, Halt, apportbocken. Här valde jag att gå lite kortare än fem meter. Det sista var hela kedjan från inkallning och framåt. Jättebelöning.

När alla jobbat var för sig ett tag skulle vi visa upp resultatet. Lakrits och jag började och det gick riktigt bra. Vid inkallningen tjuvade han och började gå mot mig, men då gjorde vi bara om och jag tog ett lite kortare avstånd. Efter sista delen fick han springa efter bollen. Innan hade han fått godis och Grethe tyckte jag kunnat ge bollen som jättebelöning hela tiden. Jag vet inte, jag var rädd att han skulle gasa upp sig för mycket då, godisbelöning är trots allt lite lugnare. Men jag ska absolut tänka på att använda bollen som jättebelöning lite oftare.

I övrigt tränade vi väldigt mycket passivitet, både i lektionssalen och ute sedan medan de andra visade upp sina kedjningar. Han fick ligga på sin nya fäll, och det fungerade mycket bra. Mot slutet kände jag att han fått nog och det blev lite extra stökigt runt ikring, så då fick han gå och lägga sig i bilen. Duktig hund var färdig för dagen.

Jag fick lite andra retrieverträningstips, bl.a. att baklängeskedja apporteringen genom att ha en medhjälpare som ger hunden apporten en bit ut och sen låta hunden springa in och lämna av. Det låter faktiskt mycket bra och logiskt, för att springa ut och ta den är ju redan så roligt. Bra då att förstärka det sista i kedjan ordentligt. Måste bara ha en medhjälpare…

En annan sak var att använda musmatta som target vid Stopp-träning. Lägg ut mattan, låt hunden springa ut och trampa samtidigt som man blåser stopp, kasta boll över huvudet. Åt andra hållet får hunden trampa på invägen samtidigt som man blåser stopp och belönar.

Nu när jag ska börja träna vänster och höger mera kan även targets i form av notisar bli aktuellt. Dags att återuppliva Lakrits minne på diverse targets, alltså. Handtarget är det som sitter bäst på honom, så targetöverföring från hand till notislapp borde inte bli så svårt.

Vi hade klarat teorin bra, visade det sig. 284 poäng av 300. Så nu gäller det bara att träna in alla grundfärdigheter på Lakrits och gå upp i det praktiska provet framöver. Jag har ingen brådska med det, det får ta den tid det tar.

KTK – sista helgen, lör

Idag gjorde de som kunde sitt praktiska prov. Själv anlände jag och Lakrits lagom till teoridelen och han fick vara med inne i klassrummet som passivitetsträning. Medan vi pratade om baklängeskedjning låg han tyst och fint i hela två timmar! Jag droppade godis emellanåt. Han var uppe och rörde på sig två gånger på hela tiden, tror jag, men pep ingen gång. Suveränt bra träning!
Att han sen är glad och vill hoppa upp på alla människor är en helt annan femma.

Imorgon blir det praktik på dagens teoridel, plus att vi får tillbaka de teoriprov som vi gjort. Teoriprovet har ju även jag gjort, så den delen hoppas jag att jag fått godkänt på. Det visar sig imorgon.

På hemvägen köpte jag en ny fäll till Lakrits – en som inte Kasper ska få leka med och döda. Den ska vi ha till ryggsäcksträning och lugn-och-ro-träning. Hittade också en frisbee av kongfabrikat (röd) som kan bli kul att ha. Hamnar ju i alla lägen ovanpå snön, vilket är en stor fördel. Dessutom slog jag till på ett nytt halvstryp, likadant som han har, fast storlek 60.

Är det någon som vill köpa ett några månader gammalt Hurtta Lifeguard citrongult mjukt och fint halvstryp i storlek 50, så säg till.

Sötebröd och stjärnor

Är sötebrödsdagarna över? Lakrits har ju varit en rätt okomplicerad pojke att ha att göra med. Och det är han väl på många sätt fortfarande. Men nu har vi haft ett par incidenter på kort tid där han sprungit fram till andra hundar. Eller ja, i ena fallet var det en annan hund som sprang fram till honom. Men strunt samma, han lyssnar inte längre så bra på mig som jag skulle vilja.
Dels börjar han ju komma upp i tonåren, men jag tror också att vinterns många lite väl tråkiga promenader börjar ta ut sin rätt. Han vill göra nåt roligare än att gå bredvid sin i nuläget rätt trista matte.
Så bra då att vi ska börja på Eva Bodfäldts Sikta mot stjärnorna på fredag. För att kunna träna på lyhördhet med främmande hundar i närheten måste man ju ha tillgång på just främmande hundar. Och på klubben är det ju vinteruppehåll, så vi ser inte värst många främmande hundar just nu. Mer än dem han kom i oönskad kontakt med, då.
I helgen är det sedan sista klickertränartillfället, då egentligen Kasper skulle visa upp sina färdigheter på prov. Men jag har ju lagt ner hans träningsverksamhet i det stora hela just nu på grund av pankreatiten, så jag tänkte istället plocka med mig Lakrits dit för att närvara vid teoribitarna. Så får vi chansen att göra provet lite senare om vi vill. Snällt med tanke på de dyra kurspengarna.
Idag tränade jag för första gången på länge ute med apporter. Och det märktes att Lakrits var ringrostig på dem, dvs. lite väl glad i dem. Vi har kört bollar nu när det varit mycket snö och där går det galant med inhämtning och avlämning. Apporterna hämtades ju in, men det märktes att det inte var superkul att lämna av dem. Får börja köra apporter lite mer regelbundet igen så att de inte blir lika skojiga och nymodiga.

Stå med flyt

Hade en jobbig dag igår med datorinlämning i stan och försenad ankomst till klickertränarkursen som följd. Missade hela förmiddagspasset.
Å andra sidan fick jag ett värdefullt tips på hur jag ska börja om med Kaspers Stå för att få bort de där retliga små stegen han ofta tar. Han har slutat erbjuda Stå frivilligt och hans Hoppstå (som han erbjuder ofta) är så jäkla snabbt tills han sätter sig igen att jag inte hinner med att klicka förrän han redan satt sig.
Men när jag tog ett halvt steg bakåt (han sitter framför mig) och klickade när han reste sig för att följa efter så löste det sig! Nu ska detta halvsteg bort snabbt så det inte blir ett villkor för ställandet, utan användas enbart för att få igång honom.
Körde också vidare på gårdagens kontakttips och vi kom igång att träna mycket snabbare! Vi har kommit långt på att få på stimuluskontroll på Snujjen, och har egentligen bara diskrimeringen av frivilligt kontra kommando kvar att jobba på där.
Avslutningsvis hade jag på något sätt bort min viktiga blå mapp med ALLA kurspapper i. Den är inte kvar i lokalen, så antagligen har någon annan fått med sig den. Birgitta har iallafall erbjudit sig att kopiera upp papperen åt mig. Snälla hon! Annars vet jag ju inte ens vad vi ska jobba på fram till examensdags.

Så idag körde Kasper och jag vidare med Stå, och nu erbjuder han det med flyt på ett jättefint sätt. Jag är SÅ glad! Nu ska vi köra vidare på det ett tag och lägga på kommandot igen när det verkligen präntats in i hans lilla huvud att man inte ska steppa omkring.

När jag ändå hade detta moment i huvudet passade jag på att börja shejpa in Stå även hos Lakrits. Han är väldigt inriktad på att han ska åt vänster, in i utgångsställning, så de klick jag fått till på att han reser från sittande har ofta blivit lite sneda ståenden med rumpan åt vänster. Jag kanske borde flytta om belöningsplaceringen så han blir mer fokuserad snett åt vänster och därmed inte flyttar rumpan. Hmm.

Senare tränade jag frilliga Sitt under backande med Lakrits. Han är redan ganska duktig på det. Kul att se!

Klickertränarkurs 5(8)

Idag var det dags för tillfälle 5 på klickertränarkursen med Kasper. Jag ska inte skriva massor om vad vi gjorde (kanske imorrn) men själva aha-upplevelsen måste jag dela med mig av.
Ända sen Kasper var 8 veckor har han varit en nosare av stora mått. Min stora utmaning har alltid varit att överträffa de där dofterna. Ofta med ganska klent resultat. Vid 12 veckor började vi klickervalpkurs och jag fick höra att ”klicka för kontakt”. Samma sak står i all klickerlitteratur. Mitt dilemma har varit att han har nosen i backen långt där framme i snöret och aldrig tar kontakt.
Nåja, det har ju bättrat sig MYCKET sedan 12 veckors ålder, men det var så det såg ut på den tiden. Och det var det råd jag fick när jag var grön hundägare som ville klickerträna min hund. När han nosade på någon fläck kunde jag också få rådet att trampa på fläcken så han inte kunde nosa. Tvinga honom att avbryta, alltså. Men det funkar ju inte, trampar jag på en fläck står det honom tusende åter.
Idag fick jag en helt ny lösning av Ulrika: klicka så snart han lyfter upp nosen från backen. Skit samma vart han tittar, det kan vara rakt fram på väg till nästa fläck, på någon intressant hund, eller en människa som går förbi. Klick och godis. Han började nosa igen, lyfte upp huvudet – klick och godis. Och för varje gång gick det snabbare att få kontakt. Och rätt var det var stannade han kvar hos mig, mindes att det var ju egentligen Snujjen vi skulle träna – och bjöd plötsligt på den spontant!
Det går åt mycket godis till det här … Men Ulrika menar att det är en tidsfråga, det kommer att gå snabbare och snabbare att få kontakt. Och nu ställer jag mig bara frågan: tänk om jag fått denna kunskap då, vid 12 veckors ålder, var hade vi varit i vår träning nu? För så mycket tid och energi som jag lagt ner på att försöka få kontakt för att vi över huvudtaget ska kunna träna, det borde egentligen räcka hur långt som helst …

Kasper var kanon på träningen

Igår hade klickertränargruppen bokat in en träningseftermiddag hos Kim i Skogås. Vi var fem där, men Kim, som för tillfället är hundlös, snickrade istället medan vi tränade.
Det fanns alltså gott om tid att titta på varandra och vad de olika ekipagen hade problem med.
Jag ville se om denna hunddoftsintensiva plats skulle ge oss nosningsproblem, och började med att låna Christinas punkterade fotboll för att dra igång honom. Därefter körde vi ett pass fotgående, och han gick jättebra!
Sedan visade jag bland annat hur vi har problem med att få till frekvensen med flyt i momenten, och någon föreslog att prova att rör dig mellan varje klick, så han inte börjar nosa efter eventuellt tappade godisar. Och det fungerade! Nu ska man ju egentligen stå still i detta moment, men kan det hjälpa oss framåt så får det väl bli rörelse, då.
Birgitta började prata om störning med godis i hand i samband med musmattetarget, och jag insåg att det där har vi inte tränat alls. Jag provade, och som väntat gick det inget bra. Hem och träna på det!
På slutet var det några som gjorde en budföring och då ville jag testa Canisupplägget på hur man börjar med budföring: gå fram och hälsa, hunden får godis hos den personen, gå bort kanske fem meter, koppla loss och bara stå och vänta. Just då kom ett par cyklister bakom mig på andra sidan staketet så Kasper stack dit. Men efter denna extralov sprang han fram till den andra personen, fick sig lite godis och kom tillbaka till mig. Skapligt för ett första försök, får man väl säga, om än inte perfekt.

Vi skildes åt strax efter sextiden, och jag som hade mat med mig, bestämde mig för att åka till klubben och äta min medtagna middag och träffa rallygänget som skulle samlas sju.
Jag tankade på Statoil på vägen dit och passade på att köpa en sån fotboll som Christina haft, för sen var mjukare och lättare än den fotboll vi haft i trädgården här hemma. Kasper gillade ju den, så det fick vara värt det alltför höga priset på 149 kr.
Jag hann äta min middag medan några andra tog en promenad på fältet och sedan byggde vi bana. Det var egentligen en fortsättningsklass, men vi bytte någon skylt och fick en nybörjarklass istället. Därför råkade det bli tre skyltar med någon form av Ligg, vilket visade sig bra.
Inte heller nu nosade Kasper mer än vid ett enda tillfälle. Suveränt! Han var med mig större delen av tiden och det enda vi egentligen missade på var just Ligg-skyltarna. Det har ju varit en baggis med varm och torr sommar, men nu var det lite fuktigt i gräset så den kräsmagade behagade inte riktigt vilja förstå vad matte ville.
Supernöjd åkte jag hem efter en kvalitetsdag med Kasper.
Och nu på morgonen fick han köra halvdussinet Ligg på blöt asfalt.

Läxa till klickertränarkursen med Kasper

Lägger in läxan till nästa gång, ifall jag skulle tappa bort papperet igen (!):
Flyt

  • Sitt framför föraren
  • Ligg framför föraren
  • Nos på targetstick
  • Trampa på musmatta
  • Utgångsställning
  • … eller annat hunden kan ha nytta av

Strategisk leverans av förstärkare

  • Ligg eller sitt med belöning i position så att hunden förblir liggande/sittande
  • Fritt följ – belöna i positionsriktning/belöna bakåt om går för långt fram
  • Inkallning med medhjälpare som släpper – klicka när det går som snabbast, belöna bakåt på vänster sida

Omvänt lockande

  • Hålla position ligg/sitt/stå med omvänt lockande + ev dra i kopplet (variera mellan att belöna i position eller varsågod så hunden får bryta positionen för att ta belöningen)
  • Gå fint i koppel mot godisskål (eller figurant som lockar med godisbit)

Avståndsbelöning

  • Lär in en ren (!) varsågod-signal (ingen handviftning)
  • Frivilligt sitt – varsågod
  • Låta bli godisbitsskål frivilligt + följa efter ägaren som går baklänges 2–5 m, sen varsågod
  • Trampa på musmatta med avståndsbelöning (eller annat frivilligt beteende med avståndsbelöning). Se till att hunden alltid avstår godisskålen utan tjat från föraren.

Kvalitetssäkring

  • Trampa på musmatta när föraren frestar med godis i handen (kort avstånd)
  • Targethand när föraren frestar med godis i andra handen

Mycket av det här kan Kasper skapligt, är första tanken. Men om man börjar fundera lite: det som brister mest är nog flytet. Han kan vara lite seg ibland och istället börja lukta på annat. Avståndsbelöning har jag inte hållit på jättemycket med, och kvalitetssäkring behöver med all säkerhet övas mera. Jodå, här har vi allt en hel del att gnugga…

Mer om klickertränarkursen – frekvensräkning

Glömde ju tisdagens praktik på förmiddagen. Lika bra att det får ett eget inlägg.
Då jobbade vi i par för att helt enkelt räkna på frekvensen.
Kasper fick jobba ihop med sheltien Elvis, 1 år. Hur söt som helst. 🙂
Vi skulle välja ett beteende som vi hade ganska bra flyt på, så jag valde trampa på musmatta.
Vi fick 12 repetitioner/minut på det, och han fastande i vanlig ordning med nosen i något vid något tillfälle.
Någon gång gjorde han en snurr, och jag klickade när tassen kom på musmattan. Grethe var skarpsynt nog att observera det, så sen tipsade hon om att ha en medhjälpare som tog upp/lade ut mattan mellan varje repetition för att Kasper verkligen skulle veta vad han skulle göra. Gör man så tar det ju längre tid mellan varje repetition, men vi fick till 9 rep/min.
Till sist gjorde vi en musmatteövning till med mattan liggande fast på marken. Jag försökte tänka på belöningsplacering så nosen var riktad mot mattan inför ny repetition. Under tiden störde Birgitta och Elvis med sin närvaro, men det bekom inte Kasper särskilt. Det blev 12 rep/min på den med. Den är jag särskilt nöjd med, för hundstörning brukar vara svårt för Kasper annars.
Tumregeln för tramp på musmatta är 11–16, så vi ligger med knapp nöd innanför marginalen.

Äldre inlägg