Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: kontakt

Stå med flyt

Hade en jobbig dag igår med datorinlämning i stan och försenad ankomst till klickertränarkursen som följd. Missade hela förmiddagspasset.
Å andra sidan fick jag ett värdefullt tips på hur jag ska börja om med Kaspers Stå för att få bort de där retliga små stegen han ofta tar. Han har slutat erbjuda Stå frivilligt och hans Hoppstå (som han erbjuder ofta) är så jäkla snabbt tills han sätter sig igen att jag inte hinner med att klicka förrän han redan satt sig.
Men när jag tog ett halvt steg bakåt (han sitter framför mig) och klickade när han reste sig för att följa efter så löste det sig! Nu ska detta halvsteg bort snabbt så det inte blir ett villkor för ställandet, utan användas enbart för att få igång honom.
Körde också vidare på gårdagens kontakttips och vi kom igång att träna mycket snabbare! Vi har kommit långt på att få på stimuluskontroll på Snujjen, och har egentligen bara diskrimeringen av frivilligt kontra kommando kvar att jobba på där.
Avslutningsvis hade jag på något sätt bort min viktiga blå mapp med ALLA kurspapper i. Den är inte kvar i lokalen, så antagligen har någon annan fått med sig den. Birgitta har iallafall erbjudit sig att kopiera upp papperen åt mig. Snälla hon! Annars vet jag ju inte ens vad vi ska jobba på fram till examensdags.

Så idag körde Kasper och jag vidare med Stå, och nu erbjuder han det med flyt på ett jättefint sätt. Jag är SÅ glad! Nu ska vi köra vidare på det ett tag och lägga på kommandot igen när det verkligen präntats in i hans lilla huvud att man inte ska steppa omkring.

När jag ändå hade detta moment i huvudet passade jag på att börja shejpa in Stå även hos Lakrits. Han är väldigt inriktad på att han ska åt vänster, in i utgångsställning, så de klick jag fått till på att han reser från sittande har ofta blivit lite sneda ståenden med rumpan åt vänster. Jag kanske borde flytta om belöningsplaceringen så han blir mer fokuserad snett åt vänster och därmed inte flyttar rumpan. Hmm.

Senare tränade jag frilliga Sitt under backande med Lakrits. Han är redan ganska duktig på det. Kul att se!

Morgonträning

Ofta börjar jag morgonen med att ta ut Lakrits i trädgården och träna något, så han blir lite trött innan jag tar Kasper på promenad.
Idag började vi med lek (kaninskinnet). Det gick verkligen jättebra! Det märks stor skillnad sedan jag började träna det för några veckor sedan. Han griper villigt och följer inte längre bara med, eller släpper, utan försöker dra emot lite. Och framför allt har tiden ökat. Innan kunde han också hålla emot lite, men bara korta stunder. Inte för att jag kör något jättelångt pass, men det märks klar skillnad. Och nu är det jag som bryter och inte han som släpper. Kanonnöjd!
Efter lek tränade jag Sitt med kommando och utökade tiden någon sekund, varvat med att flytta på mig till utgångsposition och tillbaka till framförstående. Någon gång gick jag någon meter bort, men se där gick gränsen. Det här måste vi såklart bygga mycket på, men jag tycker vi kommit en liten bit på väg redan jämfört med i söndags.
Det sista vi gjorde var Anitas kontaktövning. Jag hade turen att få någon förbikörande bil som störning och det gick jättebra. Han är verkligen en riktig kontaktpojke. Avslutade med att ställa mig bredvid honom utan att kika för mycket nedåt, tycker jag klarade det också. 😉
På Kaspers promenad körde jag en inkallning med kaninskinnet. Åh, vad kul!
Sedan testade jag kontaktövningen eftersom jag hade den i färskt minne, och fasiken vad mycket svårare det var med Kasper. Nu stod vi ju på svårare ställe med mera störningar, men ändå. Det är tur att jag har åtminstone en hund som behöver träna det här. 😉