Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: linjetag (sida 4 av 4)

Linjetag på skolgården

Nu har vi övat lite korta linjetag på hemmaplan, i köket och i trädgården, så jag tyckte det var dags att våga oss ut på lite okändare mark. Ja, Lakrits har ju sprungit omkring där förut, men inte tränat linjetag då.
Promenaden började med fint koppelgående, sedan kopplade jag loss och vi lekte med långa taxen på en liten asfaltsplan, följt av gula pipbollen, som dock inte var lika kul.
Sedan promenerade vi bort till en rak asfalterad gångväg och jag satte ut en godisskål. Jag är kass på att bedöma avstånd, men gissar på femton meter. Första gången sprang han i en liten båge, men sedan lyckades jag rikta in honom bättre så han sprang rakt. Jag backade och utökade avståndet till först kanske tjugo, därefter tjugofem meter. Gick jätterakt och bra.
Tyckte det räckte vad gäller avstånd. Vid sidan av denna asfaltsväg finns det en liten brant grässlänt. Jag satte skålen uppe på krönet, väl synlig, och skickade honom från musikskolans vägg, över gångvägen, uppför grässlänten. Avståndet var betydligt kortare, kanske åtta meter. Första gången fick jag en liten båge, men sedan två raka skick.
Vi avslutade med en omgång i lite ruffig terräng med stenar och högt gräs. Han hängde med bort och såg var jag ställde skålen, sen körde vi på bara tre–fyra meters håll. Kanonrakt och bra.
Vi passerade asfaltsplanen igen på tillbakavägen och jag tog fram pipbollen. Nu var den lite roligare och två gånger hämtade han den och kom tillbaka. Jag har inga krav alls på avlämning.
Sen körde vi lite fritt följ på hemvägen.
Väl hemma fick jag syn på innebandybollen och skickade iväg den inne i köket. Han efter och tog den två gånger och kom tillbaka. Då fick han sin lunchskål som belöning. Det där med boll kommer så sakteliga, känns det som. Och det är lättare att kampa med honom nu är det var för någon månad sedan, han kan till och med komma med någon snörtrasa och bjuda in mig till kamp. Det hände inte tidigare. Roligt!

Ut och Närsök

På morgonen provade Lakrits och jag de nya övningarna igen. Vi höll åter till i köket.
Ut-övningen börjar vi få lite stil på nu, både han och jag. Jag lade till och med till visselpipan i mungipan, kände mig som John Wayne eller nån. 🙂
Det är nästan så jag inte behöver hålla handen om bringan längre, utan han väntar ändå. Men än så länge har jag handen kvar, för säkerhets skull. Nästa gång ska vi nog prova ute i trädgården.

Närsök, också på köksgolvet. Jag testade den eleganta Figaro-signalen, men kände att den blir för jobbig om man ska hålla på och blåsa ett tag. Nu kör jag istället nåt man kan kalla Vinden, en stigande, fallande ton likt vindens sus. Han har ju ännu ingen förståelse för att han ska fortsätta söka tills jag slutar blåsa, utan när han tyckte han var färdig (låg flera godisbitar kvar på golvet) skuttade han in till mig. Jag fortsatte blåsa och gjorde ny låg handsignal och fick ut honom igen. Är det rätt eller fel? Och hur avslutar man egentligen? Jag gissar på en inkallningssignal, men lägger man på den så här tidigt, eller bör man vänta med den? På något sätt bör han ju få reda på att övningen är avslutad. Kom med tips, go’ vänner!

Nya träningsmoment

Glömde ju skriva om vad vi ska träna på härnäst (förutom följsamhet och passivitet och sånt).
Linjetag
Första grejen som Anita visade med Joy var Ut, dvs. att skicka rakt ut till en leksak (boll) eller godisskål. Med tanke på Lakrits är det givet att vi startar med godisskål. Egentligen ska man ha pipa i mun, men jag väntar lite med det. Dessutom rak hand och rak hund. Detta är början till dirigering, eller linjetag.
Jag tränade detta för första gången nyss i köket, och gjorde fem repetitioner. Första repetitionen missade jag genom att ha en fladdrande arm. Nästa tre rep var det svårt att få Lakrits att stå rak vid min sida, för han var så fokuserad på att få springa till locket jag lagt ut några meter bort. När jag väl fått honom rak gick det som på räls. Hastigheten är det inget fel på. Sista repen satt han fint vid min sida, men fattade inte riktigt att han verkligen fick springa på ordet Ut. Vi tränar vidare på kort avstånd i köket tills denna övning sitter bra hos oss båda.
Föremålsintresse
Nästa övning var att kasta/rulla boll för att träna upp föremålsintresset. Denna övning gäller främst Lakrits och Reko, på övriga hundar varnade Anita att köra mer än någon enstaka gång för att inte driva upp dem för mycket i intensitet. Det här kör vi ju redan hemma, så det är  bara att jobba vidare.
Närsök
Tredje övningen var närsök med en leksak (boll) som man fusklägger på några ställen och verkligen lägger på ett ställe, en ruta på någon kvadratmeter. Sedan kan man lägga på närsökskommando med pipa, låg svepande hand och kommandoord. Denna övning kan vi ju inte köra förrän jag jobbat upp föremålsintresset mera. Däremot sade Anita, när jag frågade, att vi istället kan köra närsök med godis, bara för att öva upp nosen lite. Får väl provblåsa i pipan lite och se vilken typ av signal jag kan få till på ett naturligt sätt. Figaro skulle ju vara tjusigt, men jag vet inte om jag klarar den kontinuerligt. Det måste ju till en signal som man kan köra en lite längre stund utan att storkna.

På besök på Wij

Idag kopplade jag av egen hundträning genom att åka och titta på andras hundträning. Vårdagjämning, sol och sju plusgrader till trots blåste det snålt vid parkeringen, men när vi gick in i skogen blev det genast bättre. Det märks att snön smälter undan i rask takt nu, snart kan man börja viltspåra igen.
Idag skulle jag kika på Thorsvis M-kull. Där fanns sex elva månader gamla labbar på plats, tre hanar och tre tikar, varav en löpte. Gruppindelningen på hanar och tikar kändes därför naturlig, och jag hängde med tikarna som började hos Anita med inkallning med lätt störning. Det gick jättebra för samtliga, även om Mackan knappt ville lämna sin husse. 🙂
Innan dess fick jag i egenskap av okänd person känna igenom hundarna för att vänja dem vid hantering av främmande. Det var hur mysigt som helst.
Jag följde med tikgruppen till Peter som hade förberett ett litet terrängspår där förare och hund skulle träna fotgående i terräng. Det var lite svårare. Några hundar ville gärna hamna något steg framför föraren och i en sandig uppförsbacke tog de gärna ett språng upp före föraren istället för att förbli i position bredvid.
Moment tre handlade om avslutning på apportering. Man satte en apport i den kopplade hundens mun, backade med händerna mottagningsberedda, tog tillbaka apporten, satte hunden. Man höll fortfarande apporten synlig, rörde lite på den för att behålla hundens fokus men ändå få den att lugna ner sig. När hunden satt lugnt och fokuserat åkte apporten bakom ryggen, föraren gick och ställde sig i fotposition (inte hunden) och ekipaget vände runt och gick tillbaka. Att föraren och inte hunden skulle gå i position berodde på att Anita ville behålla hundens lugn hela tiden. När man sedan har en äldre och van hund kan man göra tvärtom. Denna övning ska framför allt leda till ett lugnt fokus, men även fina avlämningar utan tappande på vägen. Den här övningen var helt ny för deltagarna, och de fick en fyrstegstrappa att träna: först bara själva för att få in snitsen, sen själva med koppel, sen med hund och till sist även med apport. 🙂
Vi värmde oss med lite lunchfika och sedan avslutade hela gruppen med linjetag. Det var först enkla apporter en bit bort på en stig medan ytterligare en hund arbetade bakom ryggen på den första. Övriga hundar stod och väntade. Sedan var det dubbla apporter, en bakom och en framför. Hunden skickades till den framför.
Som allra sista grej testades stopp med visselpipa. De flesta körde medan hunden var på väg bort, medan en körde när hunden var på väg till henne. Direkt efter vissling kastades boll bakom hunden. Här hade man hunnit lite olika långt, så det var givande att titta på.
Efteråt talades Anita och jag vid lite om Guinness. Hon är ganska säker på att det finns valpar i magen och ska åka och ultraljuda på måndag morgon. Vi får hoppas att det blir lagom många valpar så att det finns en liten svarting där till mig.

Nyare inlägg