Vill passa på att göra en jämförelse mellan de tre lkl1-prov vi deltagit i.
Första gången 2011-11-12 fick vi 142 poäng och den stora missen då var platsliggningen, där grannhunden blev orolig och steg upp och tittade mot Lakrits. De sista tio sekunderna eller så kunde då inte Lakrits hålla sig utan gick upp och ur position, han med. Dessutom nollade vi läggandet. Detta kompenserades i viss mån av fyra tior.
Andra gången 2012-04-21 fick vi 156 poäng. Den gången hade vi ingen nolla, men en del halvtaskiga moment, till exempel bara 5 på helhetsintrycket. En enda tia, på hopp över hinder.
Tredje gången idag, då, fick vi 152,5 poäng. Nollade läggandet, men tre tior.
Så vi har ju hela tiden häng på ettan vars gräns ligger på 160 poäng. Retligt som sjutton är det.
Skogsstjärnas hundblogg
Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.
Kategori: tävlingslydnad (sida 1 av 2)
Nu är jag lite less på momenten i lkl1.
Det började med att platsliggningen gick jättebra i Bro-Håbo idag och gav 10 poäng. Tandvisningen var ungefär som vanligt, dvs. 5 poäng.
Sen var det en bra stunds väntan eftersom jag dragit startnummer 11 (14 startande, 16 anmälda).
Jag genrepade vissa moment, som hoppet en gång, en hel del linförighet och så några ställanden. Läggande under gång valde jag att inte repa, eftersom det brukar sitta mycket bra och jag ville inte riskera att förvirra honom med ställandet, som var den senaste tidens akilleshäl.
Till sist blev det så vår tur. 7,5 på linförigheten är väl inget att säga om, domaren noterade ”släpper något vid sväng, nosar vid avslut, ej distinkt språngmarsch”. Det sista beror väl på att jag egentligen inte kan springa med knä och hälar.
Läggandet, då. När jag vänder mig om så sitter han! Jösses, en avgörande nolla. Bara att släppa det direkt, berömma honom ändå och fortsätta.
Inkallningen satt iallafall som en smäck med 10 poäng. Sen det nervösaste momentet, ställandet. En fullträff! Domaren sade att det var dagens snyggaste ställande, så det får jag ju vara helnöjd med.
Apporteringen har gått bra på träning hemma och på klubben. Det jag dock missat där är att det alltid varit jag som burit fram apporten. Han har alltså sett den i förväg och vet vad som kommer. Nu var det en främmande människa som plötsligt gav matten en sån där rolig apportbock! Vad kul, tyckte Lakrits och kunde inte längre stilla sig. Domarens notering: ”Går ur position, dock utför den momentet.” Ja, det var snällt, eftersom han blev så glad att han hoppade upp på mig och sedan på min tillsägelse satte sig ner – mittemot mig. Han höll dock hela tiden apporten i mun. Rena cirkusartisten. Det där måste vi ju öva på med främmande personen inför en eventuell framtida start, men det är ingen koefficient på detta, så ingen panik, egentligen.
På hoppet slog han i lite med bakbenet, därav 7 poäng. Helhetsintrycket är 8,5, ”piggt och glatt”, så det är jag också nöjd med.
Väldigt surt, alltså, med läggandet. Hade jag bara fått 5 poäng där hade vi klarat oss med god marginal. Men det sitter bara inte i min ryggrad att ge dubbelkommando, när det kanske varit smartast att göra det.
Jag tycker det är urtråkigt att nöta dessa moment, så jag får väl ta en funderare på om jag över huvud taget ska göra nåt mer försök. Nu blir det i vilket fall inget mer förrän tidigast till våren.
Ikväll var det tävlingslydnad som tema på klubben. Passade utmärkt eftersom vi verkligen kunde behöva ett genrep innan söndagen.
Direkt när vi kom testade jag apport med en riktigt stor apportbock, har bara en mellanstor hemma. Den luktade konstigt, sade Lakrits först, men sen tog han den. Inte helt komfortabelt, men det gick. Upprepade några gånger. Får hoppas på en apportbock som han tar utan tvekan.
Vi var tre lite mer rutinerade ekipage (ha, att jag kan räkna oss dit i lydnadssammanhang låter nästan skrattretande!) och fyra rena nybörjare. Vi började med gemensam platsliggning och Terese, som höll i det hela med den äran, såg till att de fyra nya stod kvar vid sina hundar och höll dem kopplade. Jag valde att ställa mig närmast dem för att få maximal störning. Jo, helt naturligt var det lite oroligt i den ändan men Lakrits låg ändå som en staty de dryga två minuter jag stod en bit bort. Sen gick jag tillbaka och satte upp honom på Tereses kommendering, medan min granne åt höger väntade en minut till innan hon gick tillbaka. Denna del kunde alltså inte ha suttit bättre!
Terese fick också göra tandvisning några gånger på honom. Det gick inte helt bra, men bättre än vid tidigare försök, så jag hoppas på ett skapligt uppträdande på söndag. Inte vårt bästa moment…
Sen varvade jag lite fritt följ, linförighet, läggande under gång, inkallning, ställande under gång och hopp över hinder. Det som inte satt helt hundra är fortfarande ställandet. Nu ställde han sig i och för sig fint, men sen satte han sig ner för tidigt, innan jag gett kommandot. När jag så repeterade detta moment ett antal gånger för att få in att han ska vänta på min signal började han istället förutse att jag skulle be honom att ställa sig, varpå han ställde sig efter bara ett par steg, långt före mitt kommando. Suck.
Får träna detta lite till de kommande dagarna, men inte nöta alltför mycket. Och framför allt måste jag variera, och tänja, tiden före både kommandot Stå och kommandot Sitt. Bättre att han vänjer sig vid att det dröjer länge tills jag säger det, och så kommer det snabbare på tävlingen, än att riskera att han tar saken i egna tassar.
Bortsett från att jag inte ser helt hur hans position är när vi går så sitter övriga moment fint. Jag är alltså försiktigt optimistisk. Men på tävling kan allt hända. Lite tummar och tassar behöver alltså hållas på söndag eftermiddag.
Hurra!
Igår fick jag veta att Lakrits kommit med på Ystadsprovet. Vi får alltså en sista chans i år att klara en etta i nkl, vilket verkligen varit mitt mål för året. Jag vet ju att han kan, och mer än så, men det är det eviga pipet i passiviteten som hindrat oss från att plocka hem denna etta för länge sedan. De enda gånger jag tycker att han piper nu är när han möter en okänd hund. Osäkerhetspip. alltså. Och sådant pip handlar det ju inte om vid passiviteten i slutet av ett nkl-prov. Jag hyser alltså goda förhoppningar om att vi ska bärga hem det. Om nu inget annat inträffar. Vi är såklart lite ringrostiga efter vår långa bortavaro, men ska hinna råda bot på detta innan den 20 oktober, då provet går av stapeln vid Snogeholms slott.
Jag har också fått veta att vi kommer med på den lydnadstävling jag anmälde oss till efter att uppvisningen gick så himla bra i lördags. Visserligen nollade han Ställande under gång och jag var inte helt hundra klar över de nya reglerna för apporteringsmomentet, men det är bagateller. Med lite finslipning sitter detta tillräckligt bra för att göra ett försök. Eftersom jaktprovssäsongen är över i och med Skåneresan tänker jag ge lydnaden en chans den 28 oktober i Bro-Håbo.
Rally struntar jag i nu, där vill jag kunna köra bägge, och det är ingen idé att anmäla Kasper till nåt som bara innebär kallt om magen. Så rallyn får vila till våren, då ska vi väl anmäla oss till åtminstone nån tävling i trakten.
Idag vad det tävlingsdag med stort T: Lydnadsklass 1 med Lakrits, Rally nybörjarklass för både Lakrits och Kasper. Däremellan resterande dag inne på rallysekretariatet. Resultatet är att Kasper är dagens hund, trots att det är Lakrits födelsedag idag.
Två år har grabben hunnit bli – hipp, hipp hurra!
Lydnadsklass 1 med Lakrits 156 poäng, andrapris
Platsliggningen gick kanon: 10 poäng × 4 = 40 p.
Tandvisningen var han lite för ivrig på i vanlig ordning: 5 poäng × 1 = 5 p.
Sedan blev det lite paus, vi startade som sjua. Planen var blöt och tydligen väldigt väldoftande, för han var stundtals rätt nosig.
Linförighet: 7 poäng × 4 = 28 p.
Läggande: 8,5 poäng × 2 = 17 p.
Inkallning: 8 poäng × 2 = 16 p.
Ställande: 6 poäng × 3 = 18 p. Här gjorde jag dubbelkommando med handen, för han missade en del ställanden utanför plan medan vi värmde upp.
Apportering: 7 poäng × 1 = 7 p. Dagens mest onödiga -3 poäng. Han tramsade, ställde sig upp, tuggade lite på apporten. Jag misstänker att det nog delvis var mitt fel, för jag velade in i det sista om jag skulle vänta och ge honom apporten enligt gamla reglerna eller räcka fram och ge direkt enligt nya reglerna. Gjorde dumt nog det senare istället för att ta det lugnt som vi brukar göra. Nu hade ju tre poäng till inte gjort nån skillnad i sig, men sura avdrag var det.
Hopp över hinder: 10 poäng × 2 = 20 p. Riktigt snyggt gjorde han det! Och här som han strulat på senare tid med sneda sättanden i ingångsposition. Idag satt det klockrent! Dagens bästa moment från Lakrits sida.
Helhetsintryck: 5 poäng × 1 = 5 p.
Här är jag riktigt besviken, efter platsliggningen trodde jag verkligen att vi skulle greja ett förstapris. Orka komma igen? Tja, just nu känns det inte som prio ett.
Rally nybörjarklass med Lakrits, 57 poäng
På lydnadstävlingen tidigare på morgonen kunde han sitta bra, likaså på uppvärmningen innan vi skulle in på banan. Men sen …
Min gissning är att det blev lite för mycket. Det var en kall och mycket blöt (för att inte säga dyngsur) plan, mycket hundar och mycket moment i både lydnad och rally.
Vi fick 30 poängs avdrag i fel övning för att han inte satte sig när han skulle, utan stod och tittade frågande på mig. Sen var han rätt nosig även på denna plan, och vi fick 1 poängavdrag för sträckt koppel, 2 poängavdrag för nosning, 5 poängavdrag för sent utförande (hängde ihop med sättandet, eller bristen på detsamma) samt 3 poängavdrag för bristande samarbete.
Inte alls min vanliga hund som annars är en naturbegåvning i rally.
Med 2 poängavdrag för helheten slutade vi på 57 poäng. Det här grejar han normalt, det vet jag, så vi tar igen det en annan gång. Kommentar från domaren Agneta Hjelm: Trevlig runda även om det var kallt för rumpan!
Det sammanfattar väl det hela i ett nötskal. Men så brukar han ju inte vara, han tål ju normalt väta mycket bra…
Rally nybörjarklass med Kasper, 83 poäng
Vad kul att vi äntligen fick till det med godkända poäng! Och att Kasper slog Lakrits, det hade jag väl aldrig i min vildaste fantasi kunnat tro… Jättestolt över honom!
Vi fick 8 poängavdrag för nosning, 3 poängavdrag för sträckt koppel, 4 poängavdrag för bristande samarbete, 2 poängavdrag för helheten, totalt 83 poäng. Kommentar från domaren Agneta Hjelm: Mycket trevlig runda med bra känsla. Tänk dock på koppellängden redan från början!
Hoppsan, där fick jag något att finslipa. Det var väldigt många duktiga ekipage idag, så 83 poäng räckte bara till en 17:e-plats, men jag är oerhört nöjd med det. Måste nämna att det fanns en annan gårdshund på plats som fick hela 95 poäng!
Nu måste vi väl anmäla till nån mer rallytävling, det är ju helt klart. Får bara avvakta Lakrits jaktprov så jag vet vilka helger vi har att spela med.
Håll nu tummarna att både Lakrits och jag orkar ladda om till Bro-provet imorgon där vi startar som sista ekipage!
På eftermiddagen igår körde Lakrits och jag ensamma ett litet lydnadspass, en hel del fritt följ följt av Stå och Ligg under gång. Emellanåt missar han på vilket jag vill att han ska göra, orden är väl inte supervälbefästa, men oftast blir det rätt. En ensam platsliggning var förstås inga problem. På hemvägen hittade jag en låg korvgrillningsbänk som fick fungera som hinder, och så nötte vi Hopp med ingång till fotposition ett tag. Han har ju börjat med att sätta sig lite snett där, rumpan utåt och blicken gissningsvis i riktning mot belöningsfickorna. Så nu körde jag först ett tag med dubbelkommando Hopp + Fot och då gick det bra. Jag valde nu istället att belöna bakåt med boll med vänsterhanden från ryggfickan för att ta bort uppmärksamheten snett fram åt höger. Det gav en bättre ingångsposition, och när jag så slutade med dubbelkommandot och körde med bara Hopp så satt det skapligt bra, det med. Får hoppas att detta räcker…
Hemma i köket tog jag sen fram apportbocken och repeterade det momentet ett par gånger. Inga problem. Då kom Kasper och ville vara med. Han biter ju inte som en retriever, men han genomför ändå momentet, lillkillen. 🙂 Särskilt nu när man inte längre behöver vänta med Apport-kommandot skulle nog även Kasper klara den biten.
Så var det ju tandvisningen… ja, full pott lär det ju inte bli där, och det var ett tag sen vi tränade det. Ja, ja.
Jag har iallafall laddat ner iPhone-appen Lydnadspoäng inför morgondagen, så kan man räkna ut vad det blir med koefficienterna.
Igår tog husse ut Lakrits på första cykelturen för säsongen. Ingen lång sträcka, i princip bara runt Lidl. Det gick väl så där, enligt rapporten – lugnt och fint vid hans sida, och sen tvärbroms. Satte sig att skita mitt på gångvägen.
Häpp. Det där är knepigt att hantera. Jag skulle lätt kunnat fallit som en fura vid sen sån tvärbromsning om jag inte var beredd. Tur att det var husse som satt vid styret. På Kasper märker man när det är rastningsdags, så man kan stanna till vid lämplig buske eller tuva. Men Lakrits är mycket mer plötslig i sådana lägen. Han kanske lär sig med tiden.
Jag har också börjat repetera lite grundmoment i lydnadsklass 1 med honom. Det visade sig behövas: Vadå sätta sig när matte stannar, jag står ju så fint bredvid? Va, måste jag svänga precis samtidigt som dig, matte? Ligga medan du går vidare, du skämtar, va?
Men så sakteliga kommer det tillbaka med klickerns hjälp. Den är verkligen bra i såna här lägen.
Husse var snäll och följde med och filmade – jättekul att ha! Fick dela upp filmen i delar så att den skulle gå att ladda upp.
Del 1 är platsliggning och tandvisning:
Del 2 är linförighet och läggande under gång:
Del 3 är inkallning, ställande, apport och hopp:
Idag var det dags för Lakrits och min premiär i lydnadsklass 1. På uppvärmningen före samlingen var han proaktiv och lade sig ideligen under linförigheten. Jag såg det som ett tecken på att jag övertränat läggandet lite de senaste dagarna. Därför vågade jag inte göra något extra läggande innan vi gick in på lydnadsplanen när det var vår tur.
Men dessförinnan var det ju allmän platsliggning. Vi var 13 startande och vi hade startnummer 8, så vi hamnade längst ut på ena kanten i grupp två. En rhodesian ridgeback i andra kanten lägger sig aldrig ordentligt, utan följer med sin matte bort redan från start. Men lite fart, dessutom, om jag förstod rätt (hade ryggen till i början) så grannhunden var jätteduktig som låg kvar. Lakrits låg blickstilla på sin kant, var verkligen jätteduktig. Ända tills det var bara några sekunder kvar på momentet – då sätter sig grannlabradoren upp. Båda stirrar på varandra och så reser sig Lakrits. Den andra matten säger något till sin hund och jag visar med handen att Lakrits ska hålla sig stilla. Så får vi återvända till våra platser, och då tar han något steg mot mig mig när jag går tillbaka till honom. Där fick vi första nolla, alltså. Skit!
På utvägen från platsliggningen är det tandvisning. Lakrits är som väntat lite väl glad. I protokollet står det Bus, men vi fick iallafall 8,5 poäng på det.
En stunds väntan på vår tur. Lakrits får vila i bilen medan jag sköljer ner besvikelsen över platsliggningen med en kopp välbehövligt kaffe.
Sedan plockar jag ut honom och vi värmer upp, denna gång som sagt utan att göra något extra läggande. Han är ändå med mig och känns pigg och alert. Så fort vi kommer in på plan börjar han dock visa tendenser att börja nosa. Jag rrr-ar honom någon gång medan vi går till startpunkten och det får honom att upphöra med nosandet. Startpunkten är en rund fläck med sågspån. Jag hade sett att nummer ett hade problem med att hunden ville nosa ideligen på spånhögen medan nummer två var smart och ställde upp sig strax till vänster om högen. Därför gjorde jag likadant som hon, och det fungerade bra.
Linförigheten gick väl sådär, bättre efterhand. Han är klart intresserad av dofterna på plan, men hade klart för sig att han inte fick nosa. Han är dock inte jättealert och med så som jag vill att han ska. Lite tyngd av dagens allvar, kändes det som. Protokollet säger Ojämn position och betyg 8,5. Det får jag vara nöjd med ändå.
På läggande under gång anade jag i ögonvrån att han aldrig lade sig ner. Jag vände mig lite om och såg att han satt, så jag sade Ligg en gång till. Då lade han sig. Men nollan satt ju där som en smäck. Jag inser nu i efterhand att jag nog borde ha garderat med en handrörelse också. Så gjorde Lisa och de fick 7,5 ändå. Ska tänka på det till nästa gång, när det nu kan bli. Med koefficienten 2 skulle det alltså ha gett ca 15 poäng, vilket skulle varit mycket välkommet och räckt till ett förstapris.
Inkallningen gick superbra, han sprang ytterst snabbt och glatt, och det gav oss en tia!
Ställandet gick lika bra och nästa tia var ett faktum.
Apporteringen var som väntat inga problem, ny tia.
Hopp över hinder gick lika bra det, och där fick vi vår fjärde tia.
Helhetsintrycket blev hela 9,5 poäng, och det är jag jätteglad över. Omdöme: Härlig hund, trevligt samarbete. Domaren sade att det var ju bara det här med att ligga som var problem.
Sammantaget gav detta oss 142 poäng och ett andrapris. Vi blev 7:a av 13 ekipage.
Jag får väl vara nöjd med det på vår premiär, även om det känns himla surt med de båda nollorna, som var så onödiga. Båda skulle lika gärna ha kunnat sitta perfekt. Skillnaden mellan noll och tio var här verkligen hårfin, kändes det som.
Husse var med och filmade, stay tuned för filmen så småningom.
Var på torsdagsträning igår. Med Lackemannen, eftersom det var tävlingslydnad som stod på schemat. Det mesta gick jättebra.
Vi gjorde en ganska stor platsliggning med kanske sju hundar. Efter drygt halva tiden, som på befallning, susar plötsligt merparten av jyckarna (inklusive Lakritsremmen) iväg bortåt parkeringen. Det var väldigt synkroniserat och snyggt ivägsprunget. Har ingen aning om varför, det enda vi kunde tänka oss var att föraren till ytterhunden just började röra på sig för att gå tillbaka till sin hund som satt upp.
Vi gjorde såklart om platsliggningen, denna gång på lite närmare håll. Jag gick tillbaka och belönade runt halvtid. Denna gång låg alla som stenstoder.
Precis mot slutet, efter några personers tandvisningshjälp, skulle jag bara avsluta med att repetera läggande under gång. Det hade han tidigare på kvällen gjort hur fint som helst. Nu bara stod han. Jag återgick till vanligt Ligg, och det gick att få till, men inte var det med schvung. Mer och mer frustrerad blev jag, och sämre och sämre gick det. Såklart. Slutade med att hunden fick hoppa in i bilen medan jag gick och fikade. Usch, tycker inte om att avsluta ett träningspass när det går dåligt.
Idag började vi i köket med ett läggande under gång med frukosten som belöning. Jäklar, vad snyggt han lade sig då! Sen körde vi ett pass mitt på dagen ute i trädgården. Gick hur fint som helst. Skönt! Har ingen lust att börja strula med saker som egentligen sitter så här nära inpå tävlingen. Det måste varit något tillfälligt igårkväll: det hade blivit för mörkt, han var trött efter alla andra moment, eller nåt annat som bara en hund kan förstå.
OM SKOGSSTJÄRNA
Grundregel i min blogg:
Hör gärna av er med ris och ros – är något konstigt, felaktigt, obegripligt, dumt eller rent av jättebra, så hör av er och säg det! Jag är öppen för allt som är konstruktivt. Att bara titta förbi och säga hej är också välkommet!
Årets ord 2011: fördragsamhet
Årets ord 2012: återuppbyggnad
Årets ord 2013: utveckling
Årets ord 2014: harmoni
Årets ord 2015: stabilitet
Årets ord 2016: nydaning
Årets ord 2017: balans
© 2024 Skogsstjärnas hundblogg
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Senaste kommentarer