Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: Skåne (sida 3 av 3)

Långpromenad och bakdelsträning

Vi bekantar oss med den lede fi.

Äntligen var vädret sånt att vi kunde ta oss ut på heden igen. Den här gången skulle gps:en leda oss till spännande cacher, vilket dock inte ledde till någon loggning den här gången. De två första var för mekiga (klättra upp på en gammal rostig bro respektive krypa ner i en beckmörk underjordisk skyttegrav utan ficklampa) och vid den tredje hade militärerna kulspruteövning. Bäst att ligga lågt där.
Vi kunde dock konstatera att Kasper på långt avstånd helt ignorerade kulsprutesalvorna och på några hundra meters avstånd tittade intresserat ditåt och gärna hade sprungit närmare och kikat om han inte varit kopplad. Ingen skotträdsla ens vid hårdare skjutning.

Nu ikväll körde jag lite bakdelsmanövrar igen. Numera kör vi två böcker högt. Han fick upp farten fint och gjorde tio fina uppbackningar på raken. När jag så tog fram kameran för att föreviga detta satte han sig (!) för första gången däruppe. Ser ju lite fånigt ut. Sedan backade han antingen snett eller satte sig. Tji fick jag.

Minikissning

Husse gjorde ett nytt försök att ta ut Kasper på promenad. Han ville inte gå längre än till bilen.
Då tyckte jag att han kunde släppa Kasper så han åtminstone fick nosa lite i den minimala trädgårdsremsan framför huset.
Full fart mot huset igen. Sen tog han sig åtminstone tiden att nosa runt och pinka lite.
Här ser man tydligt hur snön yr i vinden.

Sahara

När vinden viner bildas ett flertonigt ljud på plåttaket nedanför sovrumsfönstret. På detta lägre tak finns både två paraboler och en traditionell antenn, och vår teori är att det är dessa som kommer i svängning i vinden och ger upphov till ljuden. Det är dels ett ganska konstant, monotont ljud och dels andra, starkare toner som uppstår emellanåt. Först trodde vi att det var nån långsam bil, traktor eller snöröjare som gav upphov till ljuden, men man ser vägen utanför fönstret om man ställer sig upp, så det kunde vi rätt snart konstatera var fel teori.

Vi har lärt oss att somna till dessa ljud. Blundar man ser man inte heller helljusen som emellanåt speglar sig i sovrumsväggen när nån enstaka bil kör förbi om natten. Det finns nämligen varken rullgardin, persienner eller vanlig gardin i detta fönster. Eller ens gardinstång, för då hade vi ju kunnat hänga upp ett lakan eller nåt.
Dessa omgivningens påminnelser gör iallafall att vi kände att det var läge för sovmorgon idag. Kasper sover numera i sin bädd på sovrumsgolvet så att katten får fri lejd i resten av huset. På morgonen får han komma upp under täcket hos mig. Då somnar han nöjt om en stund till.

När vi sen sent omsider kom ut gjorde sig de tio sekundmetrarna direkt påminda utanför knuten. Huset ger nästan lä vid ytterdörren när vinden ligger på från nordost, men ändå tvekade Kasper. Nödigheten avgjorde väl ändå saken och han travade ut till sist. Den av oss så fint skottade gången mot bilen var nu inte bara igenblåst av drivsnö, utan även kamouflerad till sanddrivor à la ett Sahara i miniatyr. Ljusbrun snö!
Vi gick ut på närmaste fält, där Kasper skyndade bakom en större jordhög (?) och gjorde sina behov. Sen satte han full karutta tillbaka mot huset. Ingen promenad idag, snälla matte, sade det mycket tydliga kroppsspråket. Väl tillbaka vid bilen släppte jag honom och han sprang direkt till dörren. Jag tog skoveln och gav mig i kast med att göra trappa och gång framkomliga igen. Kasper nosade stillsamt så nära husets lä han kunde. Det blir nog till att köra lite inomhusträning idag också.

Bitande nordan

Igår gick vi ytterligare en promenad på en annan del av Revinge hed. Hittade bland annat ett perfekt godisträd åt Kasper. Han har blivit riktigt duktig på att klättra i träd nu.

Idag var det en bitande nordanvind, så promenaderna har varit ganska korta här hemmavid. Har istället tränat kvarhållande av apportbock med omvänt lockande. Tror faktiskt att han har börjat fatta det nu – inte släppa förrän matte säger Tack eller klickar. Och nu klarar han till och med att sätta sig ner samtidigt som han fortfarande håller kvar apportbocken i munnen. Det där med killar och att göra två saker samtidigt…

Men det går klart framåt, ska köra det här momentet några gånger till.
Huset där vi bor med utsikt över nejden.
Vacker solitär på Revinge hed.

Första advent i Skåne

Vi tog en långhelg och åkte ned till Skåne. På Hammenshögs Gästgiveri kan man bo med hund, och maten var riktigt bra, nån slags franskinspirerad crossover.

Fina gamla hus i Simrishamn.

Kasper spanar in Ale stenar i regn och blåst.Nej matte, jag har inte förtjänat skamstocken!

Kasper börjar maffa till sig till en riktigt ståtlig gårdshund.

Bestigning och undersökning av Stenshuvud.

Husse och Kasper ovanför Ale hamn.

Tjoho, jag kan också klättra i träd! Där fick du, Bardur!
Nyare inlägg