vatten | Skogsstjärnas hundblogg

Kategori: vatten (sida 1 av 7)

Blick tillbaka på 2016 och in i 2017

1 januari 2017 / hundadmin / Kommentarer inaktiverade

Hundåret 2016

Jag hade som mål att klara elitettorna med Lakrits under 2016, men dit nådde vi inte. Vi avancerade iallafall från ett par treor 2015 till ett par tvåor. Där är jag gladast över den jättelånga och ursvåra dirigering på havet som han nästan lyckades med. Han blev också tvåa på elit-WT på Lidingö. Duktigt jobbat!

Jag skrev som mål för 2016 att göra fler och svårare sök, där uthållighet och arbetsglädje ska vara det viktiga, att ha en trygg och lugn miljö runt Lakrits i tävlings-/provsammanhang, att bli bättre på att skilja på Vänster (spring långt) och Sök vänster. Jag har periodvis tränat mycket sök och Vänster, och tror jag fått in en rätt bra rutin kring vår prov-/tävlingsbubbla. Däremot att få till en vettig vändsignal, två pip (till skillnad från fyra, som är inkallning), har jag inte gett mig i kast med. Kanske orkar jag med det 2017?

fotgaende-2537

Sansa kom till oss efter midsommar så efter det har proven i det närmaste legat nere. Jag har lagt ner tid på miljöträning och grunder med henne, och även om vi självklart har mer att jobba på innan det är provdags där är hon en lovande liten tik som det är kul att jobba med. Mycket krut får läggas på lugn.

Jag grundade hennes vattenkontakt under den härliga semesterveckan i Forserum. Hon har fått apportera and, kricka och korp. Hon gjorde FART-test med bravur i slutet av året.

Lakrits kastrerades i slutet på året.

Bokåret 2016

Vi lyckades sjösätta novellantologin, tillika presentboken, Från ljugarbänken i Täby. Det krävde en enorm mängd energi och stor arbetsinsats från min sida vad gäller framför allt layouten inne i boken och en massa bildbearbetning. Det känns otroligt skönt att lägga detta projekt bakom sig.

lf6a2031

Torsholma 2016

2016 var första året jag bott här utan att ha något stort projekt på gång. Jag nöjde mig med att plantera lite perenner vid den stenlagda uteplatsen och sydde lite nya gardiner. Skönt med paus från renoveringsarbete och bara kunna njuta av hus och trädgård.

20161030_125024

Övrigt 2016

Jag var en vecka på Cypern, där jag bland annat besökte Margareta. Trevligt!

På hösten åkte jag på konferensresa till San Francisco med vandring i Yosemite.

Träningsmål 2017

När jag läste tillbaka om 2016 insåg jag att jag inte egentligen tränat The Diamond så mycket efter Keith Matthews-kursen. Det ska jag försöka ta tag i under året. Det vore ju fortfarande kul att få till ettorna i b-prov elit, vi får väl se hur det går med det. Det är ju fortfarande söket som behöver stärkas. Under vintern har Sansa drabbats av kennelhosta (startade 2 december) och hundarna har varit i karantän och tappat en del kondition. Den måste byggas upp igen under tidig vår.

Kanske blir det någon start med Sansa i WT eller b-prov nkl. Först ska grunderna sitta mer ordentligt med fokus på lugn och stadga. Arbetslusten är det inget fel på. Hon har ännu bara hört skott i passivitet, och det finns fler viltslag att introducera. Det kommer under året.

0881_omslag_v1

Bokåret 2017

Jag ska försöka jobba vidare med uppföljaren till Den gula giraffen. Den nya boken utspelar sig i Bourgogne och Tyskland, där Hallberg och hans nya kvinna är på vinresa. En i sällskapet mördas i en crémantgrotta och Anders Hallberg bryter gärna semestern för att ta sig an fallet. Parallellt bokar en njursjuk kvinna från Täby in sig för transplantation hos MEHEC, en privat lösning då landstingsköerna är ohållbart långa. En liten teaser, fortsättning följer …

Torsholma 2017

Det kanske inte ens blir en tumme, men det finns en del som borde göras, och annat som vore roligt att göra:

byta fönster
tilläggsisolera vissa väggar med ny fasad
ny trappa till entrén
entrétak (knepigt på grund av låg takhöjd)
balkongdörr på baksidan (istället för ett vardagsrumsfönster som ändå ska bytas)
trädäck på baksidan (möjligen med tak på del av däcket, kan vara knepigt på grund av låg takhöjd)
jacuzzipool i anslutning till trädäcket

Dessa saker hänger åtminstone delvis ihop, så ett samlat grepp vore bäst. En kostnadsfråga, såklart. Vi får se.

Dessutom är det på gång att vi förhoppningsvis får fiber hit ut. Det handlar om att tillräckligt många ska ansluta sig till fibernätet. Det är en stor dröm – fiberanslutning till mitt torp från 1886! Snacka att dåtid och framtid möts. Till hösten hoppas jag att det finns på plats.

20160819_170334

Övrigt 2017

Jag ska åka på konferensresa till Los Angeles. Det innebär återseende av en del gamla kollegor, så det ser jag fram emot.

Stugan i Forserum har vi bokat i år igen. Då hoppas jag få till mycket vattenträning, framför allt med Sansa, när vi har nära tillgång till sjö och båt.

I övrigt hoppas jag på många andra trevliga händelser, och framför allt att nära och kära får ha hälsan.

Premiär för vattenträning med båtiläggning

20 april 2015 / hundadmin / Kommentarer inaktiverade

På lördagen var det premiär att lägga i Annikas nyinköpta flatbottnade roddbåt. Det visade sig vara en knepig rackare att hålla styr på med alldeles för långa åror och Annika fick ett styvt jobb att lägga ut tre dirigeringsdummies i vassen vid en liten ö i Garnsviken. Det blåste lite från höger, det enda håll man kunde ro åt för att kasta eventuella markeringar och Annika rodde ut en bit bortom ön. Eftersom dessa snabbt skulle driva in mot dirigeringsön låtsaskastade hon en markering som föll ner i båten igen och jag skickade Lakrits på ett Ut mot båten ifrån iläggningsplatsen. Han hoppade i utan tvekan och simmade kraftfullt ut mot båten, gled lite åt vänster, men inte farligt mycket. När han kommit i höjd med ön blåste jag stopp följt av Vänster och snart fyndade han en dummy.

Jag bytte plats och skulle skicka från ett lite svårare igångsställe för att hämta in den tidigare låtsaskastade markeringen. När Lakrits var på inväg hade Annika droppat den i vattnet så att den nu guppade på sin väg åt vänster. Jag hade trott att han skulle minnas kastet, men nu var det svårt att få i honom, och först på tredje försöket hoppade han i. Han simmade rakt ut, men eftersom dummyn hunnit flyta iväg en del blev det ett nytt stopp och Vänster. Detta gick utmärkt, och enda besvärligheten var alltså igången på ställe två, där det var lite vass och grenar i vägen.

Därmed ansåg jag att vi var klara med vårens premiärträning på vatten. Vattnet är kallt och vi ska inte överdriva, även om det är provdags snart.

Annika och Mona körde också motsvarande övning innan vi bröt för fika i det härliga solskenet.

Trevlig vattenträning

19 september 2014 / hundadmin / Kommentarer inaktiverade

Igår hade vi nyttig, trevlig och effektiv vattenträning. En hel del svårigheter erbjöds med de kluriga stenhällsöarna. Den sneda dirigeringen blev lite för svår men annars var Lakrits riktigt duktig.

Träning i Rumsättra

12 juni 2014 / hundadmin / Kommentarer inaktiverade

Delar av träningsgruppen åkte idag till Suzi för att träna vatten på nytt ställe. Nytt för mig iallafall, Mona hade varit där någon gång och Annika är väl där emellanåt eftersom det är Cheysies kennel.

Vi började med att hälsa på ursöta, svårfotograferade, spanielvalpar som snart är 7 veckor gamla.

Sedan åkte vi ner till sjön och möttes av den otroligt goda doften av nytjärad båt.

Vi bestämde oss för att göra två dirigeringsställen på andra sidan viken, ett nästan rakt mitt emot oss och ett snett över nästan framme vid udden. Annika rodde över med höglöpande Cheysie och sköt och kastade så våra hundar såg. Sedan väntade hon kvar där medan vi skickade.

annika_cheysie_båt-2

Jag började med Lakrits och han simmade bra över, men drog sig lite åt vänster. Där var naturen med oss och det var en så brant klippa att hunden inte fick utdelning där utan lätt tog en högerdirigering tills han kommit fram till en lättare uppgång.

Långt borta anas båten. Där fick Lakrits tag på en dummy uppe på land med det samma, men sen riktades hans uppmärksamhet helt på båten och inte på att simma tillbaka till mig. Kan det möjligen ha varit Cheysies härliga doft som lockade? Jag blåste inkallning som han som tur var lydde.

Resten tog in dummies där (förutom Annika som lämnade den till senare) och sen rodde Annika bort till ställe två och lade två dummies åt oss var där.

Lakrits tittar uppmärksamt på detta intressanta.

Annika kom tillbaka till oss och vi fikade lite medan vi diskuterade upplägget. Vi bestämde oss för att flytta lite på oss och ta varsin rak dirigering först innan vi så sköt markeringsapporter mer åt vänster bland näckrosor och vass. Tanken var sedan att ta en ny dirigering efter markeringarna, som en störning åt vänster. Men då hade klockan blivit så mycket att Mona och jag blev tvungna att åka hemåt.

Lakrits första dirigering gick väl skapligt ändå. Han gick ut lite krokigt, och drog sig lite åt vänster, men var styrbar till rätt ställe. Där var det lite brant att klättra upp, men han grejade mitt Upp och hittade en apport.

Avslutningsvis tog vi en dubbel skottmarkering, och det gillades. Vilka härliga ihopp han gjorde för att beslutsamt simma ut och bärga in den första som låg ute på blankvattnet. Nummer två hade han glömt bort lite, så jag fick styra honom när han hamnat uppenbart för långt ut åt höger. Jag såg varken apport eller hund mot vasskanten men blåste närsök när jag bedömde att han var ungefär rätt, och fick snart rapport om att han var på ingång med den i munnen.

Tack för bra träning! Nästa gång hoppas jag vi har tid att stanna längre på denna trevliga plats!

Vattenkurs 1(3)

6 juni 2014 / hundadmin / Kommentarer inaktiverade

Ikväll var första kurstillfället hos Jenny och Helen i vatten elit. Det var knepig vattenterräng med näckrosblad, men Lakrits blev aldrig distraherad av dem utan simmade bra och utnyttjade näsan rätt. Ute bland näckrosorna låg några gröna apporter och guppade. Sen låg det också en insmugen precis till vänster som Jenny ville kolla om hundarna fick vittring på och hämtade in först. Det gjorde Lakrits.

Först gjorde vi två korta dolda dirigeringar för att Jenny skulle se hur hundarna jobbar och sen gjorde vi på andra sidan den gräsbevuxna fördämningen ganska långa trippelmarkeringar där Helen rodde lite emellan så det blev minnesmarkeringar. Jag var först ut på trippelmarkeringsövningen och resten av tiden satt jag och njöt i solen och koncentrerade mig på att få ner Lakrits i stress.

Nummer 2 står beredd på att ta trippelmarkeringarna.

Markering 1 spikade Lakrits. På markering 2 tyckte Jenny att det var dåligt att han redan glömt den. Men det fanns en massa vass framför honom och jag tror inte att han alls såg den ordentligt. Jag lät honom simma rakt ut mot markering 1-stället och vinklade sedan ett snyggt vänster mot markeringen som hunnit driva från blankvattnet in mot andra näckrosor. Då fick han vittring och plockade den direkt. Såg väldigt elegant ut om jag får säga det själv. 🙂 På markering 3 hoppade han och simmade sedan alltför rakt ut, mer åt 12, när han borde gått snett åt halv 3. Men eftersom jag vet att han kan vara osäker vid ihoppen valde jag att hellre styra om när han kommit en bit ut istället för att bråka och ta om. Det beslutet är jag ännu mer nöjd med när jag tänker på det potentiella utpipproblemet.

Jenny skjuter och Helen kastar från båten.

Det var nämligen ett par hundar som pep vid ihopp, och då slog det mig vilken tur jag har som inte fått det problemet, som härrör ur osäkerhet på vad de ska göra. Jag har en hund som kan vara osäker vid ihopp och som har lätt till pip – det hade lätt kunnat bli en otrevlig kombination. Nu när jag är medveten om detta potentiella utpipproblem ska jag göra allt för att förebygga så att han inte börjar med det. Man måste ju tänka på vad man tränar. Och just nu är min absoluta prioritering bra igångar även på bekostnad av en rak linje. Raka linjer kan jag meka mer med längre fram när han blivit riktigt konfident på att matte vet bäst även på vatten.

Åter till markering 3: När han kommit ut tillräckligt långt från land och naturligt skulle gå fri från en bunt näckrosor dirigerade jag Höger och lite senare Ut. Ytterligare en bit ut räknade jag med att om jag nu dirigerade Höger igen skulle han komma bakom vassruggen och få nytta av vinden som jag hade i ryggen. Mycket riktigt, där satt den. Är nöjd med detta, trots att linjen blev lite krokig.

Det blev aldrig mer min tur. Vissa ekipage behövde lång tid på sig och vattendirigeringar tar tid. Dagens främsta tips (i samband med min markering 3) var att hålla kvar armen utsträckt vid dirigering. Tanken bakom är att hunden ibland sneglar, utan att vi vet det, åt vårt håll när de simmar och då kan man finstyra utan att behöva blåsa. Ja, tanken är ju både finstyrning och stöttning parallellt. Tyst och fint blir det också. På land är de ju mycket snabbare så där blir utbytet av en kvarhållen utsträckt arm kanske inte lika tydligt. Men det skadar ju absolut inte där heller. Särskilt som en omvridning av den egna kroppen när man tar tillbaka en armrörelse kan tolkas som en riktningsförändring. Jag ska nog testa att vara mer statisk och tydlig även på land – särskilt som Lakrits gärna går för kort på dirigeringar åt vänster/höger. En stadig arm indikerar ju att han inte är framme än.

Kursdeltagarna väntar på sin tur i den fina kvällssolen.

Det var 5 hanar idag, en sjätte deltagare var frånvarande. Lakrits var superspänd i början över alla dessa nya hanhundar. Jag satt resten av tiden, medan övriga ekipage arbetade med markeringarna, med att ta ner honom i stress så han blev lugn och till och med låg ner lite ibland.

Lakrits var mycket mer avslappnad mot slutet.

Andjakt på Hösterum i Sörmland

15 oktober 2013 / hundadmin / Kommentarer inaktiverade

I tisdags åkte jag ner till Hösterum strax bortom Söderköping för att vara med på andjakt på onsdagen. Det var bästa kenneln Thorsvi som ordnat den. Suveränt bra!

Huset vi övernattade i var väldigt fint och kvällen avslutades med långt bad i badtunna utomhus. Mysigt!

20131009_081716 Vackert väder på morgonpromenaden.

Vi gick på två såtar nästa förmiddag och en på eftermiddagen, däremellan god viltgryta till lunch.

Lakrits var tyst och lugn vid min sida fast det stundom regnade fågel både här och där. Det blev dock ett par lite väl lång vattendirigeringar för hans del, där han glömde lyssna när han var på andra sidan ivrig att plocka hem någon av alla de skjutna till matte.

Lite sök på närmare håll gick dock bra. Är särskilt nöjd med ett typ dikessök, fast på en släntsida ner mot dammen, där vi gick framåt tillsammans och betade av hela längden. Pedagogiskt nog hittade han fågeln i slutet av dammkanten – perfekt träning för honom!

Sedan hade vi ett par bra markeringar, fast de bleknade i hans minne på grund av väldigt lång väntan. Under tiden hann den ena, skammade, simma eller driva iväg med vinden. Den andra låg kvar och den trodde jag vi kunde få in. Det jag inte räknade med var den långa, branta backen ner till vattenkanten, vilken gav ett stort avstånd till mig innan han skulle plumsa i vattnet. Då återfick han sin gamla tvekan i samband med igångar, och jag fick bege mig nerför merparten av den branta slänten innan han kunde tryckas på tillräckligt för att ta sig i. Nu var det inga problem att dirigera till fågeln och bärga hem den.

Stolt Lakrits har bärgat en av änderna.

Finbesök av Annika och Cheysie

19 september 2013 / hundadmin / 2 kommentarer

Annika och Cheysie hade varit på tuff andjakt i trakten, och vad passade inte bättre då än att bjuda in dem på middag och värme. Vi tog sen en promenad i solnedgången över Erken. Mobilen var inte så bra på att fånga både hundarna och solens vackra färger på samma gång, så här prioriteras hundarna. Solnedgången visas istället i detta inlägg.

Ser hon inte lite trött ut för en gångs skull, lillgulingen?

Nu på morgonen skulle vi träna apportering över viken vid Gamla badet. För att Lakrits skulle ha en chans att lyckas på så stort avstånd (gissar på 100 m) behövde jag nämligen en medhjälpare. Otur då att vädrets makter inte riktigt var med oss. Inte bara regn utan även ganska kraftig vind som blåste upp vågor på sjön och gjorde att de dummisar Annika kastade från andra sidan drev iväg en bra bit från ikaststället.

Lakrits kastade sig i sjön med friskt mod, men kroknade ungefär halvvägs och drog sig mot land. Han tog min första stoppsignal, men lydde sen inte backtecknet. Eller tolkade det inte som jag menat det. Jag bytte då till Höger, men nu var han inte lika lyhörd på stoppsignalen längre, utan hade bestämt sig för att land nog var bästa utvägen. Det var svårt att vara tydlig med kroppsrörelserna där jag stod och balanserade på en hal sten och bara hade den svarta regnhatten att vifta med.

Annika stödkastade ett par dummies till och Lakrits tog sista biten landvägen och fick fatt i en dummy. Sen var det, kanske inte så oväntat, lögn att få honom att ta sjövägen tillbaka.

Vi gjorde ett försök till. Nu hoppade Lakrits i lite mer tvekande, men när han väl simmade var han mer beslutsam. Han kroknade dock på vägen även denna gång, trots mina stöttande Ja! under simningen. Han hann iallafall längre denna gång, med en rakare linje, än vid första försöket, hittade en dummy och återvände även denna gång landvägen.

Vi bestämde oss för att nöja oss där. Han hade gjort goda försök och det var tuffa förhållanden. Nu har han kanske detta målområde lite i minnet till nästa gång, då det är bättre väder och jag promenerar runt på egen hand och lägger ut en dirigeringsdummy på andra sidan.

Stort tack för hjälpen i det bistra vädret! Cheysie, som har vilodag, gjorde ett bra jobb som pickuphund.

Vattenträning på Wij

9 augusti 2013 / hundadmin / Kommentarer inaktiverade

Vädret var inte det bästa igår. Hemma var det hyfsat, iallafall varmt, så jag tänkte att shorts, sandaler och regnjacka blir en lagom kombination.

Well, nu regnade det lite mer än så. Och kallt blev det.

Iallafall körde jag lite dirigeringar på vatten med Lakrits. Anita och Jörgen hade placerat ut en konstgjord ö (lyser lite gul med björkruskor en bit bort på vattnet) och första gången drog sig Lakrits långt in mot vassen åt vänster och ville inte simma ut till ön. När han till sist gjorde det fyndade han en dummy på ön.

Nästa skick blev rakt på ön med nytt dummyfynd.

Sen skulle jag skicka ut mot tom ö, sen dirigera höger och så skulle Anita kasta en markering från båten när han simmade i rätt riktning. Här blev det lite problem: dels ville han undersöka av ön, simmade runt den och så, och när han sen tog mitt högertecken var det tveksamt, han var nära att vända tillbaka mot ön igen. Då kastade Anita rätt tidigt innan han hann ångra sig.

Senare gjorde jag om samma övning igen. Försökte blåsa honom före ön (så här i efterhand borde jag ha väntat ut honom, låtit honom undersöka klart först). Han visade då en antydan till höger (=ja, matte, jag har förstått vad du vill) men vände sen vänster till ön (=jag vet väl bäst själv, här har det funnits dummy förut). Efter ett par blås fick jag honom iallafall att simma höger och nu kunde Anita hålla inne kastet lite längre. När det sen kom satte han tydligt in turbomotorn.

Däremellan körde andra hundar vatten och b-prov nkl. Nästan hela Mockas kull var på plats. Jag hjälpte till som skytt åt Ellis och Katarina uppe på en platå med högt ogräs. På tillbakavägen gled jag nerför en väldigt lerig slänt, så nu var jag både blöt och smutsig.

Tacksam var jag över plastpåsen (att sitta på) med t-shirt och strumpor (att ta på sig) jag förvarade i bilen, så jag kom hem utan att frysa ihjäl. Körde bil i strumplästen, sandalerna fick droppa av sig på högergolvet.

Anita och jag ska prata vidare om Lakrits sökproblem lite längre fram när allt inte är så hektiskt.

Test av ny sjö

2 juni 2013 / hundadmin / 1 kommentar

Var ute på liten rundtur i helgen och passade på att besöka en sjö jag fått tips om. Det var en bit att promenera till Hävsjön från enda vettiga p-platsen, men väl där var sjön folktom och fin. Nu duggade det ju, kanske bidrog till det klena besöksantalet.

Jag kastade i två dummies från bryggan åt höger respektive vänster. Sedan kastade jag i en tennisboll med spagettisleven och så fick Lakrits ta in den först, därefter dummisarna. Funkade bra.Han fick kämpa lite för att komma upp på klippan vid sidan om bryggan.

(Foton tagna med mobilen.)

Dammen och skrammelträning

25 maj 2013 / hundadmin / 1 kommentar

Sara är här i helgen så vi åkte en sväng till dammen för att träna vatten.

Mina fina medhjälpare.

Sara och Kasper gick bakom till andra sidan och kastade först ett par markeringar för att få upp Lakrits förståelse för stället.

På inväg med första markeringen. Idag såg hela dammen alldeles grön ut i ljuset.

Det var synd att jag bara hade mobilen med, för ljuset och vattenspeglingarna var otroligt fint.

Sen försökte jag få ut Lakrits med en ren dirigering, men när det inte ville sig gjorde jag ett låtsaskast med bollkastaren, och då plumsade han i.

Nästa gång fick jag faktiskt i honom på en ren dold dirigering genom att gå lite närmare vattenkanten. Därmed lät vi oss nöja med dirigeringsträning.

Istället kom Sara och Kasper tillbaka och lattjade lite med bollkastaren som avslutning.

Någon boll träffade björken och då ville Kasper ta in den! Men så tvekar han… liiiite djupt, kanske?

Innan jag hann stoppa honom hoppade Lakrits i och tog in den framför nosen på storebror. Jag manade ju på Kasper men ideliga Ja! Ja! Ta den! Och det blev lite för mycket för Lakrits.

Men så skulle vi vaska av dummisarna innan vi åkte hem, och då fick Kasper en ny chans på en grund apport.

Väl hemma erbjöd sig husse att träna Kasper på att inte skälla på förbicyklandes och förbiskejtandes personer. Det är framför allt de åkdon som låter och rasslar som han ger sig på. Tysta cyklar klarar sig för det mesta från utskällning.

Jag satte mig med linkopplad Kasper i knäet och en tallrik köttbullsbitar i beredskap medan Rolf fäste skrammel på sin cykel och begav sig uppför Skolgatan. Första gången lät han för lite, så då satt Kasper lugnt kvar och fick en godis för det. Nästa varv var det svårare, då tog han en godis först, men kunde sen inte hålla sig utan hoppade ner från famnen och drog iväg på gräsmattan.

Nu bands det fast en hink bakom cykeln. Ja, den skramlade ännu mer och Kasper rusade efter istället för att stanna hos mig. Men så återvände han och trodde han skulle få köttbulle EFTER skällattacken. Jag höll fram den framför nosen men stoppade sedan mycket demonstrativt tillbaka den i skålen. Ett försök till. Det skramlade väldeliga och Kasper hoppade ner igen. Jag ropade Kasper med snäll röst och han vände tillbaka utan att skälla först, och NU fick han massor av köttbullsbitar. Därmed avslutade vi det träningspasset.

Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: vatten (sida 1 av 7)

Blick tillbaka på 2016 och in i 2017

Premiär för vattenträning med båtiläggning

Trevlig vattenträning

Träning i Rumsättra

Vattenkurs 1(3)

Andjakt på Hösterum i Sörmland

Finbesök av Annika och Cheysie

Vattenträning på Wij

Test av ny sjö

Dammen och skrammelträning

OM SKOGSSTJÄRNA

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Kennlar

Länklista

Arkiv