Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: rallylydnad (sida 2 av 7)

Träningstävling i snöglopp

Lånar en bild från dagen av Anna Hagberg.
Visst känner man hur blåsigt och jäkligt det var?!

Idag var det träningstävling i rally på klubben. Carola håller på att utbilda sig till domare och behövde döma en tävling tillsammans med en utbildad domare. Nu vaknade vi upp till en vintervit dag med rejäla mängder blötsnö, och när vi kom till klubben visade det sig att den riktiga domaren hade kört i diket, så tävlingsdömandet räknas inte för Carola. Synd! Tappert höll hon ändå i tävlingen, och trots lite bortfall på ekipage som inte lyckades ta sig dit var vi väl 9–10 startande i nybörjarklassen.
Jag startade 4 med Lakrits och 7 med Kasper. Jag hade ju inte så stora förväntningar på Kasperpojken, särskilt som det vid banvandringen visade sig att banan var lagd med inte mindre än TRE skyltar som innebar läggande!
Lakrits tuffade på i säker stil och verkar ha vant sig vid rallyskyltarna, trots att vi inte gått många uppskyltade banor tillsammans.
Kasper var som väntat ynklig, hukande och darrande, men gjorde ändå i stort sett som jag sade. Jag tror att han lade sig lite grunt, men det måste ha nått ner till snönivå iallafall (snarare än marknivå, om ni fattar) för vi fick inga avdrag för dåligt liggande.
Inne i stugan delades så protokollen ut med start bakifrån, och jag väntade på att få höra Kaspers namn tämligen omgående. Det var bara en hund som hamnat på under 70 poäng (gränsen för godkänt), men sen nämndes hund efter hund. Jag tänkte att här måste det vara nåt fel, de har bergis blandat ihop papperen, helt begripligt i det usla vädret där skrivaren var tvungen att stå med ryggen till på grund av snålblåsten. Men, nej då.
Jag slutade etta och tvåa med mina fina hundar!
Lakrits fick 92 poäng med avdrag för 4 nosningar och 4 sträckt koppel. Kopplet, ja! När jag kom fram till klubben i morse och skulle koppla hundarna för att gå en kisspromenad upptäckte jag att jag glömt Lakrits läderhalsband hemma, så jag hade inget att sätta kopplet i. Fick ta ett retrieverkoppel som jag alltid har som reserv liggande i bilen. Men jag har aldrig gått en rallybana förut med retrieverkoppel, så att det gick vägen var bara det riktigt bra. Carola tipsade efteråt om att sätta retrieverkopplet nedåt och inte uppåt, som jag gjort, för att få snyggast koppelböj med minst risk för sträckningar. Jaja, nästa vecka när det är riktig tävling ska jag försöka minnas läderhalsbandet istället…
Kommentaren på helhetsintrycket för Lakrits: Mycket snyggt läggande under gång! Jättebra!
Kasper, då? Han kom bara en poäng efter brorsan, på 91 poäng! Avdrag för 2 nosningar (!), 1 sträckt koppel (!), 4 st avstånd längre än 0,5 m från skylt och 3 sent utförande. De båda sista avdragen berodde såklart på vädret, detta var inget han gjorde med största glädje. Det gick helt på lydnad och tapperhet!
Kommentaren på helhetsintrycket för Kasper: Bra jobbat, Kasper! Och så ett fint ritat hjärta!
Även domare och skrivare tyckte han var värd en tapperhetsmedalj.
Väl hemma fick Kasper välja belöning först, och valde favoriten vomburgare. Lakrits fick det sista frusna märgbenet. När så vomburgaren var slut gav husse honom en extra tuggpinne som han genast sprang och skröt med för Lakrits.

Imorgon är det WT på Lidingö, undrar hur det går med vädret? Hoppas detta smälter snabbt, för nästa vecka har vi både rally- och lydnadsprov på VaBK på lördagen och sen jaktprov i Bro på söndagen.

Rallyhundar till instruktörsutbildning

Det var instruktörsutbildning i rallylydnad i helgen på klubben, och det behövdes hundar att träna. Kasper och Lakrits ställde alltså upp söndag eftermiddag för tre blivande instruktörer.
Vi var tre ekipage som skulle lära oss tre godtyckligt lottade skyltar.
Kasper fick vara först ut, och första skylten var enkel: sitt, höger, ett steg, sitt från fortsättningsklass. Sedan var det två skyltar från avancerad klass: sitt, hopp över hinder, återgå till föraren samt sitt, gå ifrån, kalla in.
Båda dessa var nya för oss, men Kasper skötte dem galant. Min allra bästa lilla bushund kunde hålla pli på sig och komma in till matte när han skulle. Så kul!
Eftersom det var kallt och började snöa tyckte jag sen att Kasper kunde få hoppa in i bilen, så fick Lakrits vara med för de båda andra instuktörerna. Här inledde vi med sitt, stanna kvar, höger, ett steg, sitt. Alltså nästan samma skylt som tidigare, men där hunden skulle stanna kvar istället för att följa med föraren. Första gången tjuvade Lakrits och reste sig och tog något steg mot mig innan jag kallade in, men vi gjorde om några gånger tills han fick pejl på det hela.
Sitt, gå runt hunden, ihop med fötterna och gå vidare var inga problem, den har vi gjort förut.
Sista skylten var knepig, 412 från mästarklass: vänster om båda. det vill säga att Lakrits skulle vända åt vänster samtidigt som jag skulle vända åt vänster, varpå vi (när vi lyckats trassla oss rätt) hamnade med hunden på höger sida om oss. Vänster, vänster en gång till och vi var tillbaka igen. Körde med godislockning för att få med honom, och det funkade riktigt skapligt efter en liten stund.
Sista instruktören, då. Vi började med enkla sitt, stå, sitt. Eller: den borde ha varit enkel, men Lakrits hade tillfälligt glömt bort ordet Stå, så vi fick repa det ett par gånger. Sen var det enkelt.
Det hela avslutades med två knepiga skyltar från mästarklass, 410 och 408. Sidbyte bakom var svår. Lakrits är ju så van att alltid gå på vänster sida att det var ett riktigt schå att få honom att förstå att han skulle komma bakom mig upp på höger sida. Det krävdes godislockande med högerhanden bakom knäna. Vips när han fattat och fått sin godis så gjorde han genast ett bakombyte tillbaka till vänster sida igen. Fniss.
Sista övningen var framåtsändande till kon. Här hade jag velat köra baklängeskedjning, alltså börjat framme vid konen, sen backat successivt bakåt till skylten. Men instruktören (enligt min mening den sämste av de tre) bad oss genomföra momentet i framåtföljd utan någon direkt genomgång av hur vi skulle träna in det. Det gick ju givetvis inte särskilt bra, men jag lyckades ändå få honom aningen framför mig med Före och sen ett Stanna på det. Men lärt in momentet … näe, här krävs det betydligt mer.
Det bästa var nästan att Lakrits fick lite mer träning på att utföra rallymoment nära skyltar. Vi har ju mest tränat skyltlöst, och han är ännu inte riktigt van vid att de står där, att man inte ska nosa på dem och inte heller sätta sig på dem. 🙂 I vilket fall kändes det bra, jag hade båda hundarnas uppmärksamhet, ingen nosning, trots främmande hundar i närheten. De gillade belöningarna som vankades: en Lidl-korv som dissats av oss människor och så den avlånga orange kampgrejen som legat undanstoppad ett bra tag nu. På det hela taget känns det bra inför 21 april, även om givetvis vad som helst kan hända då. Ska iallafall försöka få till en eller ett par träningar med skyltar och bana innan dess.

VaBK-helg

Igår var det stor rallylydnadstävling på klubben med 265 startande. Jag deltog inte med någon hund, utan satt i sekretariatet hela dagen. Jag är i efterhand glad att jag valde bort att tävla själv, det räckte så gott att engagera sig i alla anmälningar och protokoll …
Idag fyller klubben tio år. En ung brukshundklubb, alltså. Själv har jag varit medlem sedan Kasper kom in i min värld, alltså fyra år. Idag hade vi bjudit in allmänheten till prova-på-dag och tack vare vädret blev det riktigt lyckat. Det fanns uppbyggda rallybanor och agilitybanor och jag aktiverade båda hundarna på nybörjar- och fortsättningsbana i rally.
Mitt på dagen körde vi en lydnadsuppvisning med några utvalda moment från flera lydnadsklasser. Jag började med Lakrits och vi körde kommenderad linförighet, inkallning och hopp över hinder. Sedan lade jag till en markering med dummy för att visa en gnutta jakt. Linförigheten var han väl lite okoncentrerad på vilket gjorde att jag tittade ner för mycket på honom för att ha kolla på vad han hade för sig. Vi ryckte upp oss efterhand och slutet blev bättre. Resten av momenten gick jättebra. Sedan visade Anette ett alldeles lysande fritt följ, rutan och några moment till, varpå Lisa ryckte in och visade ställande under gång och att apporteringen börjar sitta där den ska. Jättekul!
En plump i protokollet för Kasper när jag fick för mig att vi skulle testa ett par lätta agilityhinder och han, istället för att vänta på starttillstånd till första hopphindret, helt oprovocerat dök på en vit samojedliknande luddhund som stod i närheten. Har absolut ingen aning om varför han gjorde så, hunden provocerade inte det minsta. Kan han ha stått för nära Kaspers favorithinder tunneln, månne? Jag vet inte, men nån agility blev det inte för herrn. 🙁 Som tur var hände inget egentligen, jag fick tag i honom rätt snabbt, men ilsken var han och den andra hunden kunde ju bli livslångt skraj för småjyckar som han bar sig åt…
Att bara sitta och fika i solskenet på altanen var underbart, inget man är bortskämd med 23 oktober! Oj, det datumet får mig att inse att Lakrits fyllde ett och ett halvt år i fredags. Lillplutten börjar bli stor!

Rallyns fortsättningsklass som en dans

Så glad: båda hundarna har idag kört flera moment i rallyns fortsättningsklass:
Snujjen (kunde de sen gammalt), Hopphindret och Åttans frestelser. Den sistnämnda var ju lite intressant, men med tubost i fickan gick det att locka med dem runt kattmaten.
Hindret tog Kasper som en dans, han har ju gjort det förut. Utmaningen med honom var snarast att inte a) springa till skogs eller b) springa fram till frestande hund (fanns många potentiella lekkamrater på plan ikväll). Men nej då, han återkom till min sida precis som han skulle och vi fortsatte till hindret Åttans frestelser.
Lakrits hade aldrig hoppat rallyns hopphinder förut. Vi har bara hoppat lydnadshindret, och inte supermånga gånger heller, så jag hoppas jag inte sabbat förståelsen för lydnadshoppet nu. Iallafall fick jag ta det lite pö om pö: man ska ju skiljas åt vid skylten – hunden ska hoppa över hindret på kommandot medan föraren går vid sidan om, sedan ska man träffas igen på andra sidan hindret och fortsätta i fotgående.
Nu började vi med att följas åt fram till hindret, jag ställde mig intill så han inte kunde smita vid sidan (det försökte han en gång ändå) och sade Hopp, sedan belönade jag hans återkomst med tubost på andra sidan. När detta satt efter sisådär fyra försök gick vi halva vägen fram till hindret varpå jag pekade på hindret och sade Hopp, skyndade mig att komma intill och förbi hindret och mötte honom. När även det satt så sade jag Hopp redan vid skylten och skyndade fram till mötespunkten. Det sista lilla är ju att hålla samma tempo som i övrigt på den bandelen (kan vara långsamt, normalt eller snabbt tempo beroende på skyltningen), men det får vänta tills senare. Jag är så glad att han lärt sig vad jag menar: att han får skiljas från mig för att hoppa själv och att han sedan ska komma tillbaka intill mig igen efteråt. Vi fortsatte till Åttans frestelser och snirklade oss runt den som om han aldrig gjort något annat.
Jag fick reda på av Carola idag att vi har rallytävling 21 april på VaBK nästa år. Till dess bör vi ha övat in oss tillräckligt för att starta – både Kasper och Lakrits ska startas i nybörjarklass, tänkte jag.
Båda hundarna var emellanåt lite nosiga, men båda gick att motivera upp och lyssna skapligt på vad vi skulle göra. Det kändes rätt bra. Fick till och med lille magkaller att lägga sig på det kalla gräset, hehe.

KM i rallylydnad 2011

Idag var det alltså KM i rallylydnad på klubben med ca 23 startande. Domare var Liss-Britt Elegård. Egentligen startade Kasper som nr 10 och Lakrits som nr 18, men jag lyckades få byta plats på dem. Det blev bättre för båda: lakrits fick inte fullt då många dofter att sniffa runt på och Kasper fick ett lite varmare och torrare gräs. Det var rejält daggblött i morse, och bara 7 grader när vi steg upp kl 8.
Deltagarna var mycket väl spridda, allt från rena nybörjare som bara gått ett fåtal gånger på nybörjarkurs till instruktörer som avancerat upp i klasserna.
Hur gick det, då?
Lakrits var alltså först ut och fick avdrag främst i början av banan för 7 nosningar och 1 sträckt koppel. Vi fick 2 poängs avdrag på helheten med totalbetyget 90 poäng och ”Bra jobbat”. Otroligt bra gjort, särskilt med tanke på att han inte kan skylt nummer 4, ”Sitt, Stå”. Den intensivövade vi efter att ha sett banan och innan vi klev in på plan. Han fick inga poängavdrag alls på den! De 90 poängen räckte till en åttondeplats, vilket jag är otroligt nöjd med!
Kasper fick också repetera skylt 4 innan det var dags för oss att göra entré på plan. Den skylten fick han faktiskt 1 poängs avdrag på för sent utförande. Häpp! Detsamma gällde skylt 10, Front, vänster ingång. I övrigt fick han 6 poängs avdrag på nosade på den första halvan av banan. Inga helhetsavdrag alls. Det ledde till hela 92 poäng och en sjätteplats! Min duktiga lilla gårdshund! Är så glad att han dessutom slog lillebror, vi har ju kämpat rätt länge med det här. Omdöme: ”Trevlig hjälpsam matte, jobbar hela tiden”. Det tackar jag extra för!
Vinnaren Carola fick hela 100 poäng, andrapristagaren 99 poäng och tredjepristagaren 98 poäng, så det var verkligen jämnt i toppen.
Nu blir det tävlingsstart i officiell nybörjarklass till våren, har jag tänkt mig. Vi kanske äntligen kan komma i åtanke för de där åtråvärda godkänd-poängen även i en sådan tävling.

Svamp och hägrar

Dagen har gått i naturens tecken. Rolf tog Lakrits på morgonpromenad in i en kohage och hittade ett antal stora, fina kantareller. Korna var av typen blandkor, fick vi lära oss av värden. Hm?
Det duggregnade en stund och ända från köksfönstret såg jag hur fiskarna slog i vattnet. Nu skulle man haft ett spö …
Lite senare på förmiddagen tog vi bilen några km i tanke att hitta en cache. Nu var terrängen åt det hållet så tråkig att vi övergav den tanken och istället hängav oss åt svampplockning åt andra hållet. Lakrits och Kasper röjde runt i skogen medan vi njöt av fynd som gula kantareller, trattisar, taggsvamp och karljohan. Vi såg också en hel del blodriska, men där har Rolf sett ett annat ställe där man kan plocka kassvis med sådana, så de fick anstå tills vidare.
Efter lunch och svamprensning tog Rolf och jag en roddtur utan hundar. Det var rogivande att glida fram på det stilla vattnet i sundet. Rolf rodde på utvägen och jag hem igen. Vi såg flera hägrar, de är alltid så mäktiga att se! Så planerade vi lite hur Rolf ska kasta lite svårare markeringar till Lakrits framöver. Det var lättare att se och planera utifrån vattnet än inifrån land.
På kvällen tog jag Lakrits på en kvällstur med lite rallyträning. Jag hade pannlampa, klicker och godis och detta möjliggjorde bra träning när vi råkade på igelkotten som Kasper hade närkontakt med härom kvällen. Nu blev det så bra att jag kunde klicka när Lakrits uppmärksammade det konstiga lilla djuret. Han tittade igen på det, sen på mig och klick! Skvallerträning av igelkott, helt enkelt. Kanon!
Sen tränade vi en del svängar och snurrar samt ganska många Fronten med 1-2-3-backning. Det går riktigt bra på det hela taget. Lite roligt var det att det första Lakrits gjorde sponant när han först fick se klickern i min hand var en Vänstersnurr. J
När Rolf tog en runda i skogsdungen bakom huset hittade han färsk älgbajs. Kan förklara att hundarna skällt till nån gång utan att det funnits någon utanför. Elstängsel gör att älgen nästan måste ha passerat precis utanför huset, finnas ingen annan väg om den inte hoppat.

Strawberry Fields och rallyträning

Igår träffades Monika, Annika och jag för träning på Strawberry Fields. En jättehärlig solig dag fick vi, lite oväntat, och bra träning dessutom. Annika visade dirigeringsfyrkanten som jag hade förstått ganska bra, men hade missat på att man skickar åt två håll från en viss punkt, man går inte runt fyrkanten igen och skickar från fyra håll. Dirigeringsfyrkanten har fyra faser: spårat och synligt, spårat och osynligt, ospårat och synligt samt ospårat och osynligt. Det blir mycket tydligt när man gått för fort fram och det blir också enkelt att backa tillbaka  i faserna. Varje fas kan man dessutom förlänga (man startar med cirka 30 meter per fyrkantssida) och försvåra genom att ha terrängbyte. Man ska inte återanvända fyrkanten, utan byta till ny mark hela tiden, så att hunden inte lär sig att springa till en viss plats. Det är jättebra att märka upp i kanten på något sätt, antingen med snitsel eller genom att memorera något visst träd eller sten eller liknande, för annars är det lätt hänt att man dirigerar hunden helt fel. Här har Lakrits och jag mycket att jobba med!
Sedan visade Annika på en rolig och oförutsägbar metod att träna Stopp-signal. Hon började med att blåsa Stopp med hunden helt nära, bara för att visa att nu är det det här vi ska pyssla med. Belönade med godis/boll/leksak. Sen blåste hon efter att ha skickat hunden en liten bit ut, och varvade därefter belöningen: det kunde vara närsök åt sidan (förberett på förhand åt båda hållen), det kunde vara inkallning med belöning hos föraren (t.ex. en leksak), det kunde vara en kastad boll, eller ut en bit till och närsök, eller stanna där så kommer jag med en godis till dej osv. Hon växlade hela tiden med vilket mål och vilken belöning som skulle komma, vilket gjorde att hunden upplevde det som en rolig lek och blev väldigt lyhörd för mattes signaler. En nyttig lärdom för mej här var att man ska uppfatta Stoppsignalen inte så mycket som stopp (även om hunden givetvis ska stanna) utan mer som en Kontaktsignal. En nu-ska-vi-samarbeta-om-det-här-signal. Kändes jättebra!
Jag har börjat fundera på om min handtarget-signal kan användas som kom-närmare-signal så man slipper slita på och kanske sabba den vanliga inkallningssignalen. Annikas brasklapp: kan handtargeten missuppfattas och sammanblandas av hunden som något annat, t.ex. Vänster/Höger/Närsök åt något håll? Tror inte det, vad tror ni? Jag håller handtargeten i lårhöjd någon decimeter från kroppen.
Vi avslutade med lite markeringar över stora diket. Lakrits var lite yvig i början, men jobbade bra på slutet. Enda skumma är att både han och Mio drog sig långt åt vänster när de skulle tillbaka över diket. Hade det varit på utvägen hade det kunnat bero på vittringsvind, men på återvägen är det konstigt att de inte valde samma återgång som utvägen som var känd mark och lite nedtrampat redan. Tja, svårt att veta hur de tänker.

Ikväll var det höstens första torsdagsträning. I höst kör vi med teman och först ut var rally. Dessutom finns det en instruktör som går iväg på vardagslydnadspromenad med ett gäng hundar, så alla kan hitta något kul att vara med på. Carola hade satt upp en riktig tävlingsbana (inför tävlingen i helgen) och vi körde träningstävling. Jag hade först tänkt vara passiv åskådare, men ångrade mej och ställde upp med båda hundarna. Jag startade sjua med Kasper och tack vare snäll domare fick vi bara fem minuspoäng på nosande. Han var jättebra och alert ikväll! Jag startade som 13 med Lakrits, och här hade vi tur med skyltarna, för han kan ju inte alla än. Jag missade visst på en 360-graderssväng som jag gick fel varv på (suck), men i övrigt hade han bara tre nedslag. Då räknar jag bort att han skulle diskats för att han bajsade på plan. 🙁 Nåja, han var med andra ord superduktig, han med. Det var cirka femton rallyekipage (en del med flera hundar) och ett gäng som promenerade med Lili. Riktigt kul att se så många på höststarten! En del bekanta ansikten, som översättaren Inger Samuelsson som dök upp med nyinflyttade systerns fyraåriga schäfer, och Lisa från Västervik med Engla, Agneta med Thella med flera, och en del ansikten som var nya för mig. Nästa gång är det TÄS som håller i temat och dessutom är det styrelsemöte. Tyvärr krockar det med all sannolikhet med en dålig period för mig, så det är tveksamt om jag dyker upp då.

Rallyträning

Var en sväng på klubben idag och träffade Carola och Agneta för lite rallyträning. Det är ju inte min bästa period just nu, men det funkade faktiskt över förväntan, bara jag vilade lite mellan varven.

Jag började med att låta Kasper springa i flexit och Lakrits fick hämta lite bollar som jag kastat med en spagettislev, så de fick rusa av sig den värsta springivern. På flygfältet bygger man för övrigt nu upp allting inför STOKK:s stora hundutställning som är i helgen.

Carola hade gjort en liten bana med mest frontvändningar. Kasper började lite ofokuserad, men jag vägrade starta honom när nosen åkte ner i marken direkt. Efter cirka fyra omstarter fungerade det och jag fick med mig honom. För att vara första gången på hur länge som helst gick det bra, även om han fastnade på frontvändningarna på tillbakavägen. Han ville inte stanna utan skynda in i mål …

Efter lite vila tog jag Lakrits på samma bana, och med tanke på att han bara sett rallyskyltar en gång tidigare gick det riktigt bra.

Inför omgång två byttes en skylt ut mot Läggande under gång och Agneta ville ha upp spiralerna att träna på, så banan förlängdes med dem. Eftersom marken är torr och varm var det inga problem att få Kasper att lägga sig under gång, men jag hörde efteråt att vi visst sträckte kopplet en del under raksträckorna på spiralen. Fick tipset av Carola att träna längre sträckor fotgående, kanske 25 meter. Får tänka på det.

När det blev Lakrits tur förenklade jag läggandet, för han kan ännu inte Läggande under gång. Han fick sätta sig och sedan Ligg, så körde vi resten av banan som den var tänkt. Det gick jättebra, han är ju aningen mer förig än lillfläckis. 😉

Rallypremiär

Det var kallt ikväll när vi hade rallypremiär. Då torsdagsansvarige uteblivit var det tur att Carola och jag var där, för det kom flera nya. Både såna som ville köra rally och såna som egentligen tänkt träna annat, men som drogs in i rallyträsket. Så vi hade riktigt kul. Det började dock med skvallerträning då Lakrits blev supertaggad på de andra hundarna och fick lugnas med smaskig baconost.
Kasper tyckte dock det var KALLT. Carola hade förberett en 15-skyltars nybörjarbana, och jag gick den ett varv med vardera hund. Jag började med Kasper medan Lakrits fick sitta uppbunden på altanen. Tyst och fin.
Det var svårt att få Kasper med mig riktigt, tror det var kylan. Han halkade efter, särskilt i början. Ett moment var särskilt svårt: Sitt och Stå. Där provade han ett ligg istället. Vi gjorde om och då gick det bra. Efter banan fick han gå och lägga sig i bilen med en fleecefilt över sig.
Lakrits tur. Han har ju bara fått göra lite enkla övningar i köket så det var spännande att se hur han skulle reagera på en bana. Skyltarna både intresserade och avskräckte. Skylt nummer 3 var Fronten, sedan vänster ingång och gå vidare. Att få honom att göra Fronten så han hamnade bredvid skylten var svårt. Han satte sig snett och ville undvika skylten. Vid tredje försöket kom han istället för nära så han välte skylten. På fjärde försöket blev det skapligt och jag belönade med baconosten. Nu var det inga problem sedan att hamna bredvid skylten. Några skyltar bort fanns Fronten, sedan höger ingång och gå vidare. Nemas problemas. Vid momentet Sitt och Stå hjälpte jag honom lite genom att ta ett steg fram vid Stå, för det kommandot kan han ännu inte ordentligt. Sitt och gå runt gick bra, liksom övriga skyltar som handlade mer om olika typer av svängar. Jag är riktigt nöjd med honom med tanke på att det är första försöket på en rallybana.

Ja, just det, Lakrits kissade inne på ett draperi också. Pinsamt! Var inte det minsta beredd på nåt sådant. Jag torkade upp så gott det gick och hade på nåt rengöringsmedel, men strax var han där igen. Nu blev jag riktigt arg på honom och sen fjäskade han runt mig en stund. Hoppas att tillsägelsen räcker för att han ska låta bli detta i framtiden.
Vi avslutade med gemensam fika och satt och snackade en stund. Lakrits fick hänga med in och passivitetsträna tillsammans med fyra okända hundar. Det gick jättebra, är väldigt nöjd med den biten.

Markeringar och närsök – Jag vet att stålarna är i kassaskåpet, men hur sjutton ska jag öppna det?

Igår morse sträckt jag ryggen nåt alldeles förbannat, egentligen på ingenting. Jag höll på att ta hand om lite tvätt och skulle sträcka mig efter en liten strumphög som låg en bit in på sängen, lite till höger. Aj!
Detta medförde att den planerade träningen igår uteblev och hundarna fick ytterst långsam koppelpromenad med superförsiktig matte. På den tomma skolgården kopplade jag dock loss Lakrits lite så han fick ta ett par försiktigt kastade bollar uppför en backe samt ett par linjetag utmed de gångvägar vi gick. Inget avancerat alls, men så han fick lite att bry sin hjärna med iallafall.
Idag kändes det bättre i ryggen och lillmatte var hemma. Hon kunde därför följa med bort till gröna ängen (som ännu inte riktigt återtagit sin färg, en hel del snö kvar där) och hjälpa mig med några markeringar. Jag hade tänkt fyra markeringar, men Lakrits visade tendenser att vilja sticka till lillmatte/kastaren efter att han plockat upp dem, så jag fick blåsa inkallning på dem. Därför bestämde jag mig för två till. Den femte kom han in med spontant direkt till mig, kanon! Den sjätte gick jag och hämtade själv.
Jag hade satt honom att vänta ganska långt bort och bestämde mig för att kalla in honom med inkallningssignalen. Han satt kvar som en stenstod. Jag avvaktade lite och provade igen. Stenstod. Då ropade jag Kom istället. Då kom han kutande och jag lade på en förstärkande signal medan han sprang. Det där måste vi allt träna lite. Det är ju jättebra att han är stadig där han sitter, men det är ju kul om han reagerar då han faktiskt ska reagera.
Efter en liten vilopaus då han fick drälla omkring och pinka och nosa avslutade vi med några närsök. Lillmatte hade smugit ut två tennisbollar och en minidummy på några ställen på invägen, och dem tog vi nu upp på tillbakavägen. Jag hade bett henne att gömma dem så dolt hon kunde och jag visste själv inte exakt var de fanns någonstans (mer än på buskagenivå). Lakrits var jätteduktig och man såg direkt när han lokaliserat grejen och nu bara skulle fundera på hur han bäst tog sig ända fram i riset för att nå den: ”Jag vet att stålarna är i kassaskåpet, men hur sjutton ska jag öppna det?” Ungefär så.
Ikväll är det första rallylydnadsträningen för säsongen. Hade det varit igår hade jag fått ställa in, men nu känns det som att jag kan vara med. Dock utan att bära tunga skyltar. Tar nog med båda hundarna och varvar lite. Mest Kasper, men lite grundmoment även med Lakrits. Han har tränat rally endast lite grann i köket, så appellplan med skyltar blir nytt för honom.

Äldre inlägg Nyare inlägg