Lakrits fyller ju år om en månad. Nu har paketet kommit lite för tidigt, men är det någon som kan gissa vad han ska få? 🙂
Förutom diverse apporteringsträningar och skogspromenader blir det lite ditten och datten hemmavid. Jag tog till exempel fram den gamla agilitytunneln som Kasper är så förtjust i.
De nyinflyttade grannpojkarna kom och lekte med Lakrits. Det gäller att hitta en balans där, så det inte blir alltför mycket bollkastande, men man får ju förstå att de tycker det är kul att leka med Lakritspojken.
På filmen syns bara den ena pojken William, men ett tag var de två som turades om. Tror den andra hette Robin.
Husse har lekt och resultatet kan ni se här. Några kuliga hopklipp:
Den senaste tiden har det mest blivit promenader i hemmatrakten, även om några tennisbollar förgyllt tillvaron lite för den svarte. Ja, även Kasper tycker emellanåt att det är kul med boll.
Idag fick spagettisleven hänga med ut och jag hivade iväg fyra bollar i olika riktningar. Sedan gällde det för lakritsremmen att hämta in just den tennisboll matte ville. Han var duktig och var oftast rätt ute.
Vid ett tillfälle ville han gärna välja höger boll när jag ville få in vänster. Blåste stopp och han stannade. Vid mitt Vänster vek han vänster, men snodde runt efter ett par meter. Nytt stopp. Nu väntade jag lite medan han stint stod och tittade åt höger. Jag stod med utsträckt arm som pekade åt vänster. När hans koncentration åt höger avtog och han vred lite på huvudet åt rätt håll sade jag Vänster igen. Och nu blev det rätt!
Med det önskar vi god jul härifrån Vallentuna.
Måste avsluta denna frenetiska bloggséjour med lite underbara bilder som husse lyckades fånga därute i skogen.
Idag var det marknadsdag i Vallentuna. Jag tog båda hundarna och promenerade dit. Insåg från början att det blir ju svettigt, men båda kan behöva passivitetstränas och miljötränas, så varför inte. Vi gick först förbi alla stånd för att kolla på utbudet. Intressantast var stenugnsbageriet (avstod) och Lövsta gård som sålde små fina dessertostar (köpte en på komjölk à 76 kr). Sen fanns det (nytt för i år, tror jag) en food court där man sålde thaimat bland annat. Men lunch hade jag redan ätit, annars hade ju det funkat trots hundarna i och med att det var utomhus. Hundarna hittade mycket fler intressanta saker än jag och det var lättare sagt än gjort att avhålla dem från att nosa, nosa och nosa. Det var väl för mycket begärt så mycket matrester som tappats i hela centrumpassagen.
Efter rundkollen återvände vi till torget där Novaungdomar skulle börja spela musik, hittade en ledig parkbänk och slog oss ned. Flera ville klappa men fick nobben. Pratade också med flera som förstod när jag förklarade att jag passivitetstränade och ville att hundarna skulle kunna koppla av i en stökig miljö. Hur gick det då? De kopplade inte av så mycket att de lade sig ner och bara struntade i allt, men de satt lugnt långa stunder trots förbipasserande på mycket nära håll (ibland undrade jag om nån svans skulle bli manglad). Jag gav godis när de var lugna och fina. Lakrits var helt tyst, och Kasper började gnälla först på slutet, antagligen för att han tyckte det började bli jobbigt. Totalt sett är jag mycket nöjd.
Väl hemma spelade vi lite fotboll inne i köket. Reglerna:
Vi har svarta laget och fläckiga laget. Jag är målvakt. Det lag som inte har bollen spelar i försvaret. När bollinnehavaren lyckas ta sig förbi försvararen fram till målvakten blir det Mååål! Väldigt poppis.
Vi lekte lite i morse alla tre tillsammans.
Kasper vill ju gärna springa på bollen, och det utnyttjade jag till en lagom konkurrens. Efter ett par gånger då båda fick springa på bollen lät jag Kasper sitta hos mig medan Lakrits fick en egen chans.
Och jag kan bara säga att bollen blir roligare och roligare! Iallafall inne i köket.
Därefter fick Lakrits ett bad då han rullat sig i något ogreppbart. Det är andra gången jag badar honom, och han står stilla och fin, precis som Kasper.
Efter det tränade vi Snujjen, och det går riktigt bra med kort targetpinne till Lakrits även i rörelse. Kasper har ju emellanåt haft problem vid klockan 10, särskilt om vi rör oss framåt. Stillastående funkar mycket bättre. Men idag tyckte jag att jag fick till det riktigt bra. Lät även båda få köra tillsammans några gånger och konkurrera om Snujjen. Lite lätt rörigt vid min vänstra sida, men kul.
Medan jag läste tidningen vid köksbordet började herrarna leka själva med bollen. När de kom till mig tog jag emot och kastade ut ett par gånger. Kasper är smidigast och snabbast framme vid bollen, men sen är Lakrits där och norpar den och var den som oftast kom tillbaka med bollen. Det där gillade jag verkligen!
Det är första gången jag ser att jag verkligen har köpt en retriever. Han kanske är på väg att blomma upp nu.
© 2024 Skogsstjärnas hundblogg
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Senaste kommentarer