Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: cykling (sida 1 av 6)

Premiärcykling

DSCN1525

En bild tagen för en hel evighet sedan: vid en fransk kanal i augusti 2012

Jag har tänkt ett tag att nu börjar det bli dags att ta fram hojen, men diverse andra grejer (som jobb och så) har kommit emellan. Men så idag tog jag mig i kragen och pumpade upp däcken, smorde kedjan och satte på hundpinnen.

Lakrits behöver komma igång med lite konditionsträning (säger inget om undertecknad), så valet föll på att ta med honom på en liten provcykling. Det är fortfarande ganska kallt i vinden så halsduk på är ett måste, och jag valde också att cykla där det är öppet och soligt. Vill inte riskera isfläckar eller megagegga i något skuggparti.

Vi cyklade alltså ner till Torsholma hästgård och i princip fram till järnvägsövergången. Snart ska jag testa en potentiell runda åt det hållet, men den får vänta tills det blir lite varmare och torrare, så vi vände där och körde samma väg tillbaka. På grusvägen fick han springa löst vid sidan, men längs landsvägen har jag honom kopplad i cykelpinnen. Knappa 3 km tror jag vi hamnade på. En lagom början på vårcyklingen. Cykeln fungerade utmärkt och kändes precis som vanligt – så skönt med en väl incyklad hoj man trivs med!

Jag har sett att några börjar fundera på inköp av ny cykel i vår. Hör du till dem kan du läsa här hur jag rekommenderar inköpstänket, särskilt när tjejer ska handla en ny tvåhjuling.

Uppehållsväder – ny cykeltur

Det gäller att utnyttja uppehållen i regnandet. När det började lätta lite och ljusna en aning i horisonten satte jag alltså på selarna och körde samma cykelrunda som sist. 4,26 km visar mätaren på båda gångerna, så det stämmer väl då.

20130919_160910Kasper tyckte inledningsvis att det var väl onödigt att ge sig ut i blötan, och med sele på, dessutom, men efter en kort stund sprang han så fint som om han aldrig velat nåt annat.

20130919_160906Lakrits blev överlycklig när vi kom fram till den avstängda skogsvägen och han fick kuta lite som han ville. Han gjorde riktiga bocksprång som värsta hingsten.

Precis som förra gången fick han sen springa lös med i höjd med oss på högra sidan, utanför Kasper. Kommandot där heter Cykel. Vid ett tillfälle kom det en bil bakom oss, men då stannade jag medan den körde om. Lakrits skötte sig utomordentligt.

20130919_163106

Hundcykling

Det har varit mycket nu med jobb och annat, så hundarna har väl emellanåt fått stå efter en del. Men så lyckades jag leverera i skaplig tid idag efter att ha jobbat som en slav hela helgen, och då firade vi genom att ta hundarna på en rejäl cykeltur.

Först till Ormsta, över järnvägen och vidare förbi Hammarbacksskolan, ner till Sörgården, sen höger förbi koloniområdet, över landsvägen och längs sjön tillbaka. Drygt 8 km blev det. Jätteskönt cykelväder, och först när vi kom hem började det regna, en rejäl skur. Tur där.

 

 

Franskt besök

besök_fransmänNu har de farit vidare fullastade med inte bara packning utan även nya kunskaper om Sverige. Allt man behöver veta som cyklist, som var man troligast hittar toaletter, vad svensken menar när han säger ten miles, att Sverigeleden finns, att Orsasjön är grund, varm och barnvänlig, att man inte får missa björnparken – och inte heller Legoland längre fram på vägen ner genom Danmark. De har fått en gammal bilkarta av oss där de rivit ur de intressantaste sidorna. Nu är det bara att rulla vidare efter att ha ätit upp sig på svensk midsommarmat!

 

Cykeltur

Idag blev det en skön cykeltur igen. Perfekt väder för den typen av hundmotion. Jag tog Lakrits den här gången i WalkyDog medan Rolf tog Kasper i kopplet. På det sättet slipper Kasper den förhatliga selen som åker på om han ska springa med mig.

Dryga 4 km runt Ormsta. Lite knepiga situationer på tillbakavägen då alla kids verkade ha slutat skolan precis, men med ideliga tillsägelser gick det bra. Jag gick allra sista biten över vägbygget, tycker de vassa krosstenarna är otäcka att cykla på i vanliga fall och med en stark labrador vid min sida ville jag inte ta några risker. Det är för övrigt rätt bra att få varva ner lite i skritt den sista biten hem.

I vilket fall är det skönt att känna att jag kan cykla med honom här på gångvägarna, även om drömmen vore en fin bilfri grusväg.

Till dig som går i cykeltankar

Så som ofta händer på våren får Rolf och jag frågor om hur man ska tänka när man väljer cykel. En sån tråd blev det nu på Facebook och jag tänkte därför att det är lika bra att samla ihop lite praktiska tips här.

Målgruppen är framför allt tjejer (men killar är välkomna att läsa här också) som vill ha en rejäl cykel med lite kvalitet till allmän cykling: landsväg, cykelväg vid till-och-från-jobbet-pendling, kanske lite grusvägar. Man vill ofta inte ha en ren landsvägshoj och inte heller en mountainbike. Men den gamla tunga treväxlade rishögen är så tungcyklad. Hur ska man tänka?

En tjejcykel är inte samma sak som en cykel för tjejer. Här kommer de viktigaste tipsen till dig som går i cykeltankar:

  • Besök en affär med kunnig personal, inte en sån där billig butik där de knappt vet hur man skruvar ihop cykeln när man plockat ur den ur pappkartongen.
  • Snåla inte. En lite dyrare cykel är troligen lättare (viktigt både när man cyklar, när man ska lyfta cykeln över hinder och när man ska få upp den på biltaket) och har bättre komponenter. Med komponenter avses framför allt växlar, nav och bromsar. Särskilt de komponenter som sitter lite dolda kompromissar man med vad gäller kvalitet på de billigare hojarna. Tänk också på att vissa cyklar säljs med färdigmonterade skärmar och pakethållare. Andra cyklar säljs utan. Var då beredd att lägga på en tusenlapp eller så om du vill ha dessa grejer. Och vem vill inte slippa lera på ryggen och i ansiktet? Eller ha nånstans att sätta fast väskan?
  • Köp en bra sadel, byggd för kvinna. Känns sadeln hård och okomfortabel redan vid provcyklingen kanske du ska be att få uppgradera redan vid köpet. Det blir antagligen billigare än att byta sadel efteråt. Personligen gillar jag denna typ av sadlar, som är anpassade efter den kvinnliga anatomin.
    sadel
  • Köp en cykel med ordentligt med växlar. Typ 24 eller 27. Argumentet ”jag behöver inte så många växlar, min gamla cykel har bara tre” duger inte. När man väl kommit över tröskeln med en sådan cykel (tar cirka en timme) så inser man hur skönt det är att kunna snäppa ner växel efter växel ju högre upp man kommer i backen. Och efter kurvan, där man trodde att det äntligen skulle plana ut, kommer ytterligare en brant – yes, jag kan växla ner lite till. Skillnaden mellan att cykla och gå uppför jobbiga backar, helt enkelt.
  • En tjejcykel är alltså inte samma sak som en cykel för tjejer. Försök hitta en med tjejram, så man inte behöver sträcka ut sig för allt vad man är värd när man ska böja sig framåt. Med tjejram menar jag inte att de nödvändigtvis är avsedda för folk med kjol, utan att rammåttet är kortare på längden. Om man vill ha lätt insteg och kunna cykla med kjol får man en aningen svajigare cykel än om man väljer en med överrör. En smaksak.
  • Be att få provcykla den eller de du fastnar för. Det kan skilja en hel del i geometri, hur upprätt man sitter, vilken utväxling man får på pedalerna, hur lätta de är med tjejhänder att bromsa och växla, osv. Lite går ju att justera, men ju bättre den känns från början, desto större chans att du kommer att gilla den på sikt. Och när du provcyklar, cykla då inte bara den platta gatan fram, utan leta upp en rejäl backe och känn hur det funkar att växla (uppförsbacke) och bromsa (nerförsbacke).
  • Fundera en del över styret. Dels ska växlar och bromsar fungera för tjejhänder (är ofta anpassade efter killar med större grepp), och köper du en cykel med ett rakt MTB-styre kanske det behöver sågas av några centimeter i båda ändarna, eftersom tjejer ofta har smalare axlar än killar.
    Ett annat, mycket trevligt alternativ, är ett så kallat fjärilsstyre, av holländskt ursprung. Det är särskilt skönt om man cyklar lite längre distanser och behöver kunna byta grepp emellanåt för att inte domna bort i händerna.
    butterfly
    I Sverige är det tyvärr inte så vanligt att man hittar cyklar med färdigmonterade fjärilsstyren. Det är dock inte särskilt svårt att köpa ett via webben och eftermontera det. Klart värt besväret om inte butiken kan stå till tjänst med den tjänsten.
  • Köp ett rejält lås. Lås är tunga, klumpiga och dyra, men tyvärr nödvändiga.
  • Ska du cykla med hund har jag redan tidigare jämfört ett par olika sätt att sätta fast hunden på ett säkert sätt vid cykeln, så att man har båda händerna fria för bromsning och växling.

Till sist ett par exempel på cyklar jag tycker ser bra ut och som jag definitivt skulle titta närmare på om det var dags för mig att köpa ny cykel. Nyckelordet för att få handlaren att visa fram dessa är ”crossover”:

specialized

Mer info: http://www.cykloteket.se/specialized-crossover-elite-disc-dam-urban/19805/produkt.html

trek

Mer info: http://www.cykloteket.se/trek-73-disc-urban-dam/17996/produkt.html

Lycka till med köpet! Och hör gärna av dig hit om vad det blev för något.

Hela familjen på premiärcykling

Ja, husse och Kasper har ju cyklat flera gånger vid det här laget. Men själv tycker jag att cykling under +10 grader är en fakirövning man inte behöver ägna sig åt. Men nu sken solen så fint att jag plockade fram min trogna aluminiumtjänare ur vinterförvaringen. Den var i fin kondition, bara lite luft i däcken så var vi rullande igen.

Husse fick ta Lakrits, så tog jag Kasper. Första hundra metrarna eller så var Lakrits lite yster, men sen lugnade han ner sig och travade hur fint som helst på husses sida (med springer). Några tillsägelser om att inte lukta vid vägkanten var allt som behövdes.

Kasper uppförde sig mycket trevligt, även vid de hundmöten vi hade.

Det är så skönt att båda börjar bli riktigt cykelvana. Vi cyklade ju en hel del med dem i Villeneuve på sensommaren (till exempel invid kanalen Berry, eller läs också Kaspers och Lakrits dagbok), men av min cykelmätare att döma (som stod på dryga 22 km) har jag inte cyklat sen dess. Den här första gången stannade mätaren på 4 km. Gott nog.

Det märks att folk inte är vana än vid att det kommer cyklister, för vi såg flera som vimsade omkring på cykelbanan med mer fokus på mobilen än på medtrafikanterna. Hoppas nu att vädret fortsätter vara så här skönt, det är ett bra sätt att jobba upp Lakritspinnens kondis.

 

Kasper har premiärcyklat

Medan Lakrits och jag var på äventyr på Vasakullen passade husse på att ta med Kasper på hans premiärcykling för säsongen. En 4 km runda blev det på idel snöfria cykelbanor. Kasper trivdes med att få sätta lite fart igen.

113 Hjälpmedel nr 61 (365)

113_Hjälpmedel_61-365

 

En sån här liten minimoppe måste vara ett förträffligt hjälpmedel så länge marken är flack. Jag tror dock inte man kommer så långt med en liten batterimotor om man ska upp bland bergen här på ön.

Bilden är tagen med 1/200-dels sekund, f 10, ISO 100 med vidvinkeln på 22 mm.

Hajfisk och jävulsstenar

2012-09-14

Tolv timmars sömn gjorde susen. Vaknade pigg och ofrusen. På fredagar måste man gå på marknaden här. Att handla på franskt vis tar större delen av förmiddagen, då avstod jag ändå från slaktaren, för jag orkade inte mera… Man undrar ju lite hur moderna familjer beter sig, när man inte har en hemmafru i hushållet. Men trevligt är det, och fin kvalitet på varorna får man. Och då deltar jag ju ändå inte i skvallret, som oundvikligen måste vara en stor del av själva marknadsbesöket.
Alltså: först bagaren, sen in på apoteket för att köpa Frontline till Kasper, sen tabacen för en dagstidning så vi får lite koll på helgens begivenheter, sen marknaden. Jag vet ju redan var jag ska köpa sallad, oliver, fisk så tre köer var givna. Sen hittade jag ett nytt ställe för tomater, gurka och nektariner. Fiskhandlaren är trevlig, det gör att jag hellre väljer kön till honom snarare än kön till någon slaktare. Den här gången blev det en helt okänd, ålliknade fisk, som jag bad honom skära till så det blev lagom för två personer. Vi fotade namnet på fisken och gick hem och googlade: saumonette, en liten hajart! Ser man på. Har hittat detta recept som ska tillagas imorgon, troligen.

Jag jobbade någon timme och efter lunch och lite tvätthängning tog vi cyklar och hundar och åkte bort till jävulsstenarna. La Roche au Diable, som enligt wikipedia är en cromlech (bretonsk stenring) som alltså är unik för regionen. Nog för att stenarna var lite cirkelformade, men inte alls så där uppresta och raka som mer kända stenringar. Men ett prima ställe för oss:
 Site mégalithique de la Roche au diable – Disposition de blocs de granit monumentaux en cercle du type Cromlech : certaines de ces roches creusées en foyer ou en« baignoire » ont été l’objet de rites et de superstitions jusqu’au siècle dernier. Ce site, actuellement non aménagé, et donc non protégé, est utilisé tour à tour comme lieu de pique-nique, comme site de rencontre sportive ou comme lieu de regroupement de rallye auto ou moto…
Nu skulle den alltså även användas till hundträning.  Jag började med att ta med Kasper på en promenad där jag lade ut ett nio-apporterssök till Lakrits, från den täta skogskanten in bland stenarna och i vissa fall uppe på dem. Jag utnyttjade även en snedväxande trädstam till en dummy. Söket gick riktigt bra och jag fick in alla nio snabbt. Lite väl mycket spring utan påkopplad näsa i början, kanske, men trots det effektivt.
Sedan lade jag ut ett linjetag som slutade inne i skogsbrynet. Man kan inte rimligen kasta in dummisarna långt in skogen här, för den är verkligen som en taggig vägg. Jag hittade en liten håla som var aningen mindre tät och kastade ett par meter in, bara. Sen lade jag två på tillbakavägen i samma linje utan att han såg det.
Det blev problem. Han hade alltså sett det lilla kastet in i skogen (det gick inte att göra det osynligt utan att helt ta bort hunden), men inte de två hitre dummisarna. Det fick till konsekvens att han rusade över den första i frisk fart. Jag blåste stopp och han stannade fint. Påföljande närsök blev lite för stort och jag blåste stopp igen och började dirigera. Det var nu det blev tydligt att Höger hunnit bli lika obegripligt som all franska han hört omkring sig den senaste månaden.
Jag kallade tillbaka och gjorde om. Det gick ungefär lika obra. Nu gick jag fram för att motivera upp lite och insåg att jag blåst vid en extra grön gräsfläck två meter framför rätt extra grön gräsfläck. Häpp! Det var ju att göra det hela lite väl svårt.
Vid nästa försök gick det såklart bra. Nu sprang han istället över nummer två. Efter lite blåsande råkade han dock på den. Sista var då den han sett fara in i snårskogen, och den plockade han efter att ha stannat och nosat vid de tidigare dummyställena och efter viss tvekan att ta sig över den mycket markanta skogsgränsen. Jag var inte så nöjd med denna övning, där jag ju delvis klantat till det själv, men beslöt att låta det vara tills vidare.

Istället gick vi upp på stenkullen där jag kunde utnyttja alla stenarna som stod ungefär i ring till att köra lite vänster-/högerträning. Jag satte honom i mitten och gick sen runt och lade ut fyra dummisar på/vid sidan av/bakom några av stenarna och ställde mig sedan mitt emot honom och körde fyra repetitioner av Höger. Hela tiden Höger, med honom i mitten och jag själv flyttandes mig till en ny position för varje repetition. Det gick jättebra, och sedan lade jag ut dem på nytt vid nya stenar och körde en fyra-repetition av Vänster. Det gick lika bra det.
Sen lade jag ut två apporter synligt uppe på två halvhöga stenar som stod ganska nära varandra. Vi gick lite längre ner i backen och så skickade jag tillbaka. Han siktade in sig på höger sten, såg jag, så jag blåste stopp nedanför stenarna och dirigerade Vänster. En sekunds förvirring, sen tog han till vänster, rundade stenen och hoppade upp och tog rätt dummy. Han fick hämta den högra också och så gjorde vi samma övning en gång till.
Sen plockade vi ner cyklarna från biltaket och cyklade med hundarna 1 km uppförsbacke längs en fin liten väg, vände uppe på toppen och bromsade oss 1 km ner igen.
Sen fikade vi med medhavt kaffe och croissanter medan hundarna fick söka ostbitar i gräset.
Rolf bestämde sig för att cykla hem via en liten omväg, så han hojade iväg efter att ha hjälpt mig upp med min cykel på taket. Själv ville jag repetera det dåliga linjetaget innan vi åkte hem igen.
Jag gick ut med en dummy till en skogsplats lite till höger om den gamla, det var lite risigare här. Jag kollade bakåt att Lakrits tittade på och gjorde ett högt, kort kast in i skogen. Denna gång struntade jag i de hitre dummisarna, ville bara få till ett bra skick. Och han sprang rakt och fint ända till skogskanten. Här blev det lite tvekan igen, han sprang utmed sidan till gamla stället, men sen tillbaka och in rätt. Med det lät jag mig nöja.
Några korta, oklippta, filmsnuttar från mobilen på en liten stenmarkering.
Första gången missade jag kastet, men den oväntade studsen gjorde det visst lite svårt. 

Lite eftermiddagsjobb fick avsluta dagen, sen njöt vi resterna av den goda köttgrytan från igår, plockade in tvätten innan det eventuellt börjar regna, gick en kvällspromenad med hundarna och kikade lite på teve.
Äldre inlägg