Började dagen med att försöka bända bort hundbajsar i trädgården, nu när snön försvunnit igen. Det fyllde en tredjedels plastpåse, men jag fick åtminstone bort flertalet. Får återkomma till några hårdfrusna rackare.

-4 grader och sol, känns ungefär lika fint som igår.

Ikväll ska jag försöka ta mig till brukshundsklubben. Torsdagsträningen startade förra veckan, men det hade jag ju totalt glömt bort. Ikväll har Anette en ambitiös träningsplan:

Vi kan sätta upp olika ”stationer” där vi kan öva olika moment:
* Slalom mellan koner med löst koppel , sitt , ligg, stanna kvar övning, inkallning,
någon form av nosarbete
* om underlaget & vädret tillåter kan vi sätta upp lite ”prova på agility” -tunnlar, några hopphinder, långhoppet
* sen tränar var och en med det man vill eller om man vill göra allt.
* Det kommer att finnas kaffeförsäljning i klubbhuset och då kan man ju samtidigt passa på att träna passivitet

Det låter ju precis som nåt för oss.

Efter träningen:

Precis som jag befarat var Kaspers På-knapp i nedtryckt läge, och det tog ett bra tag innan jag neutraliserat den och fick lite kontakt med honom. Han ville bara nosa, hoppa efter andra hundar och betedde sig rent allmänt som en odåga som aldrig sett en appellplan förut. När jag väl jobbat fram kontakt går han däremot riktigt bra med fin kontakt. Vi körde mycket konsnitsling med löst koppel, lite nej-övning med promenad förbi godisskål, sitt och stanna kvar, jag gick runt sittande hund (gick bra ute idag) samt kort inkallning på bara 5–6 meters håll för att inte utmana ödet. Jag hoppade lydnadshindret några gånger, men han hade svårt att sätta sig efteråt utan sittkommando, så jag hämtade musmattan jag hade i ryggan. När jag lagt den på andra sidan hindret gick det plötsligt jättebra, han satte sig framför den. Han rörde den inte, vilket ju i och för sig är meningen att hunden ska göra med en target, men eftersom han satte sig precis som jag ville klickade jag och belönade ändå.

Sen var det fika och Kasper hamnade nära basenjin som han känner lite sen förra kursen, och sen fick jag äran att hålla Vagabond på min andra sida. Kasper uppförde sig riktigt lugnt, inte alls som den vedervärdiga pipunge han var på kursen härinne förra våren.

Imorgon måste jag få tag i Cattlin, för om det inte blir någon agilitykurs hos henne har jag chans att hänga på VaBK. Anette tycker jag har så bra kontakt med Kasper, hon tror det skulle funka bra. Jo tack, sånt vill man ju höra, men det är ju inte alldeles sant alla gånger…