Skogsstjärnas hundblogg

Nyss återkomna från ett par dagar i Skåne. Kasper har skött sig bra på det hela taget. kort sammanfattning:
Åka bilen – har sovit exemplariskt hela tiden medan vi kört.
Rastningstips 1 – Götaström, ett suveränt hundrastställe där man inte behöver åka av motorvägen särskilt långt och ändå få sjönära skogspromenad där Kasper kunde gå lös en stund och skutta i den decimeterdjupa snön, och man samtidigt har nära till kafé och toaletter, plus bensin om man behöver. På sommaren kan både människor och (tror jag) djur bada där, men jag upptäckte stället i höstas så det har vi inte testat i praktiken än.
Träffa småbarn – min bror har en treåring som inte är särskilt hundvan och en nyfödd parvel på 1,5 mån. Kasper skötte sig jättebra med dem med undantag för ett par slickförsök i ansiktet på den äldsta.
Träffa katter – han skällde på nån katt som hoppat upp på fönsterblecket, och när de råkade på varandra inne reste bägge parter ragg innan vi fick ut katten. Han är helt klart osäker på om de där konstiga djuren är vän eller fiende. Skvallertränade lite på katt genom fönsterruta, men där behövs mer.
Träffa hästar – han fick inte komma in i stallet, mest på grund av katterna. Men vi gick förbi hagen så båda parter fick kika intresserat på varandra. Sen träffade vi Samantha med Ingrid på ryggen, och det mötet förlöpte bra sen jag kört lite skvallerträning på det.
Plumpen – Den stora plumpen i protokollet skedde idag på hemvägen. Kasper fick gå lös de få metrarna mellan bilen och min mammas dörr när vi skulle hälsa på där idag. Det gick bra, och inne gick utmärkt sånär som att han var sugen på lite medikamenter som var lågt placerade. Men så skulle vi de få metrarna tillbaka till bilen. Kopplet låg kvar i bilen, så jag sade Vänta vid dörren, kollade ut på gångvägen som går förbi precis intill. Tomt. Varsågod! Så gick jag mot bilen medan Kasper vek av åt höger – rakt över en ganska trafikerad väg – och en liten bit in på gångvägen som fortsatte på andra sidan. Där fanns en matte med schipperke som jag inte sett på grund av en carport i vägen. Men Kasper hade givetvis känt doften. Vågade inte ens försöka ropa tillbaka honom (även om det är tveksamt om han hade lyssnat i det läget, utsvulten på hundlek som han givetvis var) på grund av trafikfaran. Den snälla matten väntade in mig så jag kunde ta hand om rymlingen. Det är precis sådana här farliga situationer jag befarar och vill undvika genom mer störningsträning, men det är helt uppenbart att vi har långt kvar.
Ringde Götängens för ett eventuellt spontanbesök, men Ninni satt mitt i en skönhetsbehandling, så det får bli en annan gång. Vi tog iallafall vägen över Vrigstad och köpte ostkaka och Norrbodakorv. Mums!
Rastningstips 2 – Stavsjö (nya) där man också kan gå på skogspromenad, eftersom Sörmlandsleden passerar precis bredvid.

Imorgon bitti ska vi iväg på kastrering – håll alla tummar och tassar för Kasper!