På eftermiddagen igår tog Kasper och jag en cykeltur. Först var han ovillig att cykla, precis som han varit med husse innan jag kom hem.
Men när jag fått fart på honom blev det plötsligt jättekul. Det gick så bra att jag bestämde mig för att inte bara cykla vanliga rundan på kanske fem km, utan köra lite längre. Det blev Mörbyrundan, som till hälften går på grusväg och alltså är ganska lättsprungen. Kasper fick två–tre kisspauser, men sen ville han inte rasta nåt mer, utan han ville vidare.
Vi cyklade förbi både hundar och hästar och han var hur duktig som helst.
En mil ungefär körde vi. Det är hans rekord i sammanhängade cykling.
Var kall om låren när vi kom tillbaka, men det är härligt att kunna cykla i december!
8 december 2008 at 16:22
Hej,
Förstår att ni njuter av att cykla i dec.Riktiga proffs att dra iväg en mil. Vi ser fram emot våren då vi ska börja träna cykling också. Jag är dålig på att cykla och behöver träna upp mig!Tyvärr har vi inte så bra cykelvägar i närheten så vi får planera lite grann för att få till det.(Ops vad var det för undanflykt!)
Ser att Hippi mår så bra av att jobba så jag kan inte skylla på något mer än att det ösregnar just nu så i dag går det inte!!
Hippi behöver mycket aktivering så jag tror hon kan gilla den motionsformen också!
8 december 2008 at 16:43
Även om du är otränad att cykla, så gör det inte så mycket. I början cyklar man varken långt eller fort med en gårdshund. Vi började tidigt förra våren (så snart vädret tillät) bara med att Kasper skulle vänja sig vid cykeln. Gick med cykeln i ena handen och honom i den andra, rullade korta sträckor i långsamt tempo så han skulle vänja sig, osv. Sen har vi ökat successivt, men en mil kommer man definitivt inte upp i på en gång. Så ni kan nog träna upp er tillsammans. 😉
Cykling är en bra aktiveringsform emellanåt – ger mycket motion på kort tid. Särskilt bra de gånger man själv har lite ont ont tid…
Sen kommer man ju lite längre bort och kan utforska nya ställen tillsammans. Härligt på sommaren med alla dofter!