Märks det på bloggaktiviteten att jag börjat piggna till från Skåneresan med påföljande magsjuka? 😉
Var just på en promenad- och träningsrunda med Kasper. På vägen hittade vi en tennisboll och jag kunde inte motstå att kasta iväg den åt honom. Han hämtade så fint flera gånger utan att tokrusa!
Sen hamnade vi på en grusplan där jag körde lite Nej-träning med köttbulle på lock. Gick finfint. Lite Nära med släpande koppel. Lika fint. En inkallning från Sitt med fårskinnstussen. Hur bra som helst.
Sista momentet blev Ligg där jag gick på andra sidan plan, väntade kanske en halv minut, sen gick tillbaka med snörboll dinglande i handen. Han hade kopplet på sig och för säkerhets skull trampade jag på det medan jag slängde bollen rakt framför nosen åt vänster. Som väntat blev det för stor frestelse och han försökte sticka efter den. Jag sade Ligg igen, hämtade bollen, gick bara ett par meter bort, dinglade, gick tillbaka, trampade på kopplet och kastade likadant. Nu låg han still som ett ljus och tittade på mig. Som belöning fick han kuta efter bollen. Kanonbra!