I lördags var vi på kurstillfälle fyra, och då kom jag på att jag glömde skriva att förra gången testade vi med blodspårkäppar istället för vanlig flaska. Det var ingen skillnad för Kaspers del, men ett annat ekipage fick problem pga. att käppen släppte ut för lite blod. Det är lite svårare att ha kontroll över blodmängden med käpp än med flaska, men å andra sidan får man ju en praktisk gångstav på köpet, så det är både plus och minus med den metoden.
I lördags lade vi spår åt varandra, så jag fick gå ett ganska långt spår (gissar på minst 200 meter) som en labbeägare lagt och jag lade i min tur ett spår åt en jaktlabbe. Dessutom fick vi gå med och titta på andras hundar, så jag kollade på den jaktlabbe jag lagt åt. Mycket intressant att se hur olika de beter sig.
Kasper brydde sig inte om att det var flera andra människor som hängde på därbak. Han var helt fokuserad på att jobba! Nån gång tappade han spåret, men redde ut det galant. Flera gånger hamnade linan på fel sida buskar och träd, men jag hann fånga upp den utan problem på andra sidan. Den här gången gick han rakt på skanken och intresserade sig för den. Duktig hund!
Jaktlabbens lina hade oturen att trassla in sig flera gånger i pinnar och ris på marken, så matte fick stoppa henne och reda ut trasslet innan de fortsatte. Kanske det påverkade, för hunden hade lite problem vid bloduppehållet och en av vinklarna. Matte fick rätta och visa på spåret igen. I övrigt gick det riktigt bra.
Lite intressant var att jag (som plockade snitslarna efter jaktlabben) tyckte att de gick lugnare och långsammare i skogen än vad vi hade gjort, medan labbens matte tyckte tvärtom. Jag frågade instruktören, och hon sade att det nog gått ungefär lika fort. 😉 Det är nog för att vi är så otroligt fokuserade på det vi håller på med som vi tycker att det går så fort för oss själva.
Vi fick också en demo på hur man kan dra en färsk störning över spåret strax innan man går ut med hunden. Det förvirrade verkligen för den hund som vi testade med, och hon fick Neja och visa rätt flera gånger innan det redde ut sig. Detta ska jag försöka testa under veckan.
Nästa gång är sista kurstillfället. Då ska instruktörerna lägga spår åt oss i förväg, så de får ligga lite längre, sen ska vi ha korvgrillning innan vi går spåren. Vi får också en bedömning av om hunden kan klara ett anlagsprov eller inte. Min tro är att Kasper ligger bra till för det.