Började piggna till från förkylningen samtidigt som det var dags för det första kurstillfället för viltspårkursen. Den gick av stapeln på Bogesundslandet bara ca 20 min härifrån. Fint väder var det också. Vi var 8 deltagare på två ledare, Eva och Pia. Där fanns en jättefin gul jaktlabbe, en svart vanlig labbe, en svart curly och en tollare. Resten var icke-retrievrar: en boxer, en blandras 75 % border collie och 25 % golden, en frånvarande border terrier (magsjuk, husse var dock där) och så Kasper.
Vi började med att lägga spår, ungefär samma längd och svårighetsgrad som i somras i Skåne. Sen hade vi teori och fika medan spåren fick ligga till sig. Vi var indelade i två grupper med fyra deltagare på vardera ledaren.
Kasper gick som tvåa i sin grupp med Pia som ledare. Jag bytte till hans hittills oanvända camouflagesele och en lånad spårlina. Selen är ett felköp från webben, var alldeles för stort för nåt halvår sen. Nu passar det bra och ska fungera som arbetstecken för viltspårning. Och den femmeters spårlina jag trodde jag kunde använda funkar inte, de ska vara tio meter för viltspårning.
Kasper gick runt lite förvirrat vid startplatsen, men när jag gestikulerade mot spårstarten som jag gjort vid på kantarellspårningen satte han fart. De första tio metrarna hade jag blodat varje steg, därefter ungefär vartannat. Klöven drogs så klart hela sträckan. Kasper följde spåret noggrant, och när jag frågade Pia efteråt tyckte hon att han gått fram lagom fort. På ett ställe stannade han till, men hittade strax spåret igen och fortsatte. Enda missen var när vi var framme vid slutet. Då vek han av åt höger (människospåret åt det håll vi gått tillbaka efteråt) istället för att gå till den lilla granen där skanken låg. Han rundade ett träd och fastnade. När jag plockat loss honom stod jag bara stilla och avvaktade och då gick han tillbaka ett par meter, tog upp spåret igen och hittade skanken under granen! Lysande! På tillbakavägen bar han den bitvis i munnen som en äkta apportör. 😀
Han har sen sovit större delen av eftermiddagen. Vi fick med kursbok, rådjursskank och 3 dl blod hem och nu är det meningen att vi ska köra en eller två gånger hemma på egen hand innan nästan kurstillfälle på lördag. Ska se om jag kan lära ut spårdragning till husse, så han lite senare kan lägga ett spår åt mig för att göra doften lite annorlunda (svårare?) för Kasper. Jag har haft pysselstund och gjort iordning ett antal snitslar med plastband och klämmor jag köpt på Teba och som jag klämt fast på ett ståltrådshalsband. Färggrant blev det.
Förresten, Kasper var såklart på när han träffade sex nya, intressanta hundar. I detta läge kan jag inte få honom att gå lugnt och civiliserat, något han numera gör nästan jämnt på hemmaplan. Men sen höll han sig förvånansvärt gnällfri (nja, inte helt, men mindre än bc-mixen) och lugn när vi väntade på övriga deltagare. Ett litet hopp tänds…
26 oktober 2008 at 10:47
Så kul med viltspår! Det skall Cärla också få prova. Hoppas på många inlägg om hur det går!
Kram!