Vaddå stå på bord? Matte vill ju inte ha mig på köksbordet…

I tisdags var vi på ringträning 3(5) och det går väl så sakteliga bättre. Kasper kan nu stå lite bättre, men ibland åt helt fel håll. Jag tycker det är knepigt att rikta in honom rätt, särskilt om det finns något högintressant åt andra hållet. Vi måste försöka öva stående på bord lite också den här veckan, för det gick sämre än på marken.
Igårkväll satt vi och mös i soffan framför teven och jag höll i ett av Kaspers ben. Det gillar han, det blir så bra bittag då. Men rätt var det var bet han längre ned än innan och jag tjöt till. Hans bett om min tumspets kändes ungefär som att klämma fingret i dörren! Även nu på morgonen efter gör det lite ont när jag ska använda tummen.

Bit inte den hand som föder dig. Kaspiskt ordspråk