Idag har vi mest haft vilodag, men gick ut på en liten träningsrunda nu ikväll. Vi gick till en liten asfalterad parkeringsplats som ligger mellan en gång-/cykelväg som trafikeras av rätt många hundekipage och en gräsmatta kantad av en å där det finns rätt mycket fågel och småvilt. Lite distraheringspotential, alltså.
Jag tränade mörk röst/ljus röst: Kasper satt och stannade kvar. Jag lade kopplet på marken och backade kanske fyra meter. Med ljus röst fick han sen komma in till ett litet vitt lamm som enbart är träningsleksak. Jättekul att kampa med det och sen byta mot godis. Vi körde detta kanske fyra gånger, gick kanonfint varje gång i olika riktning. Yes!
På tillbakavägen försökte jag med Stanna. Det gör han ju, när jag stannar. Men om jag sen fortsätter gå så antingen följer han med, eller – om jag hindrar honom med rösten – så sätter han sig. Hmmm. Stå funkar inte längre, det var längesen vi tränade det, och det var ju uppenbart hos Cattlin sist att det inte fanns kvar i hans medvetande. Måste nog börja om här… Ska kika lite i någon bok (Kontaktkontraktet?) om jag hittar nåt bra träningstips på detta.
Sedan bestämde jag mig för att se om Kasper klarade att gå ca 100 meter i slakt koppel. Jo, nästan, om man accepterar att han ibland befinner sig nån halvmeter framför mig. Lite dov morrning nån gång från min sida så gick det. Vi kanske, kanske har chansen att klara detta moment till den 28 april (testdagen på VaBK). Om vi försöker skärpa oss och tränar detta konsekvent lite varje dag tills dess…
Vi avslutade med att hoppa ett par gånger över vårt lilla hinder. Har ju hittills lagt en godis på targetplattan på andra sidan. Tog bort den nu efter en hoppning och han nosade runt lite förvånat, men satte sig sedan på uppmaning. Han hoppade inte tillbaka med samma entusiasm, dock. Jag glömde använda lilla lammet här, det hade kanske gjort susen. Får tänka på det nästa gång… Ett annat problem är att han gärna sätter sig snett i förhållande till hindret för att bättre kunna hålla koll på de som passerar på nån av gatorna utanför häcken. Han känner väl att han ska vakta tomten, och det får då prioritet över vårt träningsaktivitet.