Skogsstjärnas hundblogg

Har inte några färska Kasper-bilder just nu, får återkomma med det.
Vad har hänt sen sist?
När vi var ute på kvällspromenad för närmare två veckor sedan och gick under en mörk viadukt ryckte Kasper plötsligt till där han gick och nosade. Det fanns en liten vattenpöl där, så jag trodde att han blivit rädd för sin spegelbild eller liknande. Men plötsligt slog han till bromsen och ville inte gå. Jag gick trots allt vidare med motsträvig hund och skulle några meter senare belöna med godis för att han hängde med. Då fick jag blod på fingret!
Öppnade munnen och såg att det kom mer blod, men det var så mörkt att jag inte såg ordentligt. Vi vände om och gick tillbaka hem. Hade han svalt en glasbit?
Väl hemma hade blödningen lugnat ned sig och man såg att det inte var inne i munnen såret var, utan framme på själva nosen. En skarp röd skåra mitt i det svarta. Nu var Kasper lugn och glad igen. Höll koll närmaste dygnet på honom och avföring, men som tur var hade han inte fått i sig något glas, utan bara nosat på det och skurit sig.

De problem vi jobbar mest med annars är fortfarande att få honom att gå fint i koppel och att vara lugn när det knackar/ringer på dörren. Vi gör väl små pytteframsteg, men inte går det fort.

De senaste promenaderna har Kasper alltmer börjat lyfta benet som en riktig hanhund. När han varit lös i skogen har han stannat och markerat på flera ställen. Jag vägde honom för någon vecka sedan och han var då uppe i 6,4 kilo. Han är ju halvåret på lördag, så det är väl bara att inse att man har en unghundsperiod att se fram emot. Gulp.