Vi var på kurs igen igår. Näst sista gången. Känslan att det är trist att det snart är slut blandas med känslan att det ska bli skönt att slippa stå och frysa på gräsmattan i nollgradigt mörker. Har vi tur hittar kursledaren ett ridhus så vi kan fortsätta i vinter.
Jag fick hjälp igår av kursledaren att hålla Kasper i rätt sidoposition. Hon gick bakom mig och höll i långlina medan han gick och nosade längs min vänstra sida. Jag försökte hela tiden hålla kontakt med honom. Så snart han lyfte huvudet klickade jag och gav godis. Det kändes som att det gick halvskapligt bra. Men då hade jag som sagt en mänsklig svans efter mig…
Idag var vi så ute på lunchen för en liten träningsrunda, och då kunde han plötsligt…
titta upp med tindrande ögon på matte fint gåendes på vänster sida invid benet utan att sniffa på marken och med löst hängande koppel
Jag gav ultramycket godis, som en riktig godismaskin. Vi började övningen på tomten, men när det gick så bra tog vi en extra runda på asfalterad väg, följt av gräsväg, följt av en annan asfalterad väg som han mycket väl vet leder hem igen. På den sistnämnda vägen brukar han dra i kopplet som sjutton. Han hittar ju hem! Nu gick allt jättebra de första två vägarna, och längs den sista svåra vägen hamnade han lite för långt fram, men fortfarande kunde jag gå långa sträckor utan spänt koppel. Hurra!
Håll nu alla tummar för att denna trend håller i sig. Måste nog testa ett nytt kort litet varv snart. Kommentera gärna våra framsteg, för idag är vi glada.
25 oktober 2007 at 18:35
Vad duktiga ni är! Själva tränar vi sitt,ligg och stanna. Lite kör vi med vänster benet också. Går jättebra så läng matte går böjd och det luktar godis. Vi har långt kvar. Förhoppningsvis börjar vi vår första valp kurs nu i början av november. Har hittat en ”inomhus”-det är väggar och tak i allafall så lite varmare än ute blir det väl.Lycka till i fortsättning.
25 oktober 2007 at 19:25
Jag är riktigt imponerad över vad jag läser om Kaspers utveckling, det känns nästan som han kan mer än vad Sotis kan som är tre år gammal. I alla fall så tog det betydligt längre tid att få stil på min odåga 😉
25 oktober 2007 at 20:25
Hejsan…
Hittade dig via Nemos sida…
Va söt Kasper är =)
Har själv en hemsida om min gårdshund Simba…
http://www.fjellalundasben.zoomin.se
Besök gärna om du vill =)
Alltid kul att hitta nya gårdisar över nätet =)
Kram Sara
25 oktober 2007 at 21:38
Anna: Men hallå, Manne är väl mycket yngre. Har ni kommit så långt redan är ni att gratulera! Inkallning är bra att börja med tidigt också, särskilt på en JRT, misstänker jag. 😉 Kul att ni hittat en valpkurs, är den i ett ridhus? Hoppas vår kursledare hittar ett liknande ställe, för det vore bra för oss att få fortsätta över vintern.
Peter och Sotis: Kul att höra av er! Visst har Kasper utvecklats de senaste månaderna, men än har han lååångt kvar innan han är en civiliserad hund. Jag är glad att vi har börjat tidigt, för tid lär det ta för oss också.
Sara: Hej, svarade dig i din blogg. Kul att du hittat hit, titta gärna in igen. Simba var söt, men ovanligt liten, eller? Hans huvud påminner rätt mycket om Mannes ovan, dvs. samma bruna färg som Kasper ungefär, men vit bläs.
Ska se om jag kan hitta en ny väst till Kasper, hans rygg var ca 27 cm när jag köpte den för inte så länge sedan, och ikväll mätte jag upp den till 45 cm… Hoppas han inte har tänkt att bli en tax… :O
Ha det bra!
26 oktober 2007 at 08:00
Brosan vd du är duktig! I helgen bor jag hos Bond! Jag tror inte jag är så lydig som du…. mest socketsöt!
28 oktober 2007 at 16:40
I dag är Manne 11 veckor. Älskar att lära även om det mest rör sig om lek & kontakt än så länge. Sitt funkar bra och även inkallning skapligt. Jag kan tänka mej att det blir bakslag varefter hans säkerhet blir större och omvärlden lockar. Jag har ett hum om vad som väntar eftersom min dotter har Mannes mamma Moa som blir fullkomligt blind och döv när hon får upp spår!!