Jungman kom till oss igår kväll. Första gången vi har en främmande hund över natten och första gången Jungman sover över hos nån annan. Spännande, alltså.
Det gick bra. Han gnällde lite vid dörren en stund efter att matte och husse gått, men lekte sen med hundkompisarna. Det blev inget vila förrän det var sovdags. Han och Lakrits fick båda sova i köket, och det var inga problem.
Han vaknade och skällde en gång. Då gick Rolf ner och släppte ut båda i hagen för kissning. Nån timme senare vaknade jag av att det lät som om någon av dem hulkade. Jag gick ner, men det var inget. Någon av dem kanske lät konstigt i drömmen. När jag nu ändå var nere släppte jag ut dem i hagen igen.
Resten av natten förflöt lugnt och vi vaknade upp till -16 grader. Hu! Tur att Jungman har sitt täcke med sig.
Jungman är inte van att ha konkurrens vid maten. Han hade ätit kanske halva sin portion när storgrabbarna var klara och närmade sig med lysten blick. Vi fick hejda båda så Jungman kunde fortsätta äta. Han lämnade en kvarts portion och tyckte han var mätt. Jag räddade undan den upp på en bänk tills vidare.
Sen gick vi på promenad. Jag gick lite före med Jungman, och när vi inte hade de andra hundarna inom synhåll gick det faktiskt riktigt bra att få honom att gå vid sidan. Så fort kompisarna syntes ville han fram i kopplet och dra mot dem. Jag stannade och väntade tills han släppte efter innan vi gick vidare. Till slut nådde vi iallafall ängen, där jag vågade mej på att släppa honom. Vid det laget hade Kasper för länge sen kungjort att det här inte var hans väder varken med eller utan täcke, så Rolf hade släppt in honom igen.
Jungman tyckte ett kaninskinn med elastiskt snöre var helkul, men hängde också gärna på Lakrits när han sprang efter en frisbee. Så kom Freja ut och lekte med grabbarna en stund. Mest med Lakrits, men då satt Jungman som ett tänt ljus och tittade på hur de stora hundarna betedde sig.
Hemma igen vågar Jungman inte gå uppför trappan med hål i till övervåningen, och då skäller han lite ömkligt nedanför när alla andra försvinner upp. Får se om det kan vara tillräckligt dragplåster för att han ska våga så småningom.
Här några halvdana bilder jag tog med mobilen. Bättre bilder och kanske film kommer när Rolf haft tid att vittja badkameran.
Edit: Rolf har nu lagt upp en riktigt fin bild på sin fotoutmaningsblogg.
Edit 2: Ytterligare en Jungmanbild i Rolfs fotoblogg.
18 januari 2013 at 11:07
Vilken sötnos han är, Jungman. 🙂
-16 var ju inte så mysigt däremot…
18 januari 2013 at 11:14
Ja, han börjar bli en riktigt stilig storpudel, Kasper ter sig plötsligt liten i hans sällskap. 🙂
Som tur är blåser det inte det minsta, så det kändes inte så kallt att vara ute. Hundarna håller ju igång. Ja, inte Kasper, dårå …