Idag tog vi en tur i dagisskogen. Där finns en ganska kort stigslinga som går runt bland blåbärsris, stenar och blandskog. Jag har kastat/lagt lite apporter där tidigare, men inte på detta sätt.
Medan vi gick kastade jag ut några dummies väl synliga på väl utvalda platser medan Lakrits såg på. Tanken var att jag skulle kunna identifiera ställena ”bakifrån”, från ett annat håll på stigen, som alltså går ungefär i en cirkel.
Den första jag lade tänkte jag att den tar vi alldeles på slutet, när vi närmar oss starten igen, men kommer från helt fel håll? Skulle det bli för lång väntetid och för svårt att hålla koll på?
Sedan lade jag två i en tänkt linje: en i blåbärsriset några meter från stigen och en längre in, invid en gran jag hoppades att jag skulle känna igen från andra hållet.
Så rundade vi området och jag upptäckte hur många fler granar det fanns … Nå, jag trodde jag hade koll på rätt gran och chansade på att skicka på ett linjetag. Rakt på! Skickade i samma linje igen, och han stannar inte för att nosa på första stället, utan fortsätter ut till den andra i riset. Tjoho!
Vi gick en liten bit till, och så lade jag ut två dummies, en invid ett tvådelat ljust träd, och en i själva klykan. Sen fortsatte vi ytterligare en bit tills jag trodde jag skulle få en bra linje om vi vek av från stigen lite in mot mitten av cirkeln. Men dessförinnan kastade jag en störningsmarkering åt andra hållet, ut från cirkeln. Den hamnade mycket bra bakom en stor mossig sten.
Så traskade vi in en bit i riset. Jo, där såg jag den tvådelade stammen! Jag skickade på linjetag igen, och lika rakt på denna gång. Nästa gång blåste jag Stopp halvvägs ut och sedan Back. Satt som en smäck.
Nu fick han ta stenmarkeringen inifrån där vi stod, men som ett linjetag istället. Jajamensan.
Så insåg jag att vi var nog inte så långt från den allra första dummien om vi vände oss om i en ny riktning. Jag var inte helt hundra på exakt var den låg sett från det här hållet. Nu gissade jag för första gången lite fel (man kanske borde sätta upp lite plastremsor på några strategiska ställen här?) och skickade honom för långt åt höger. Något bra linjetag blev det ju därför inte, men å andra sidan fick jag här besked om hans minne: han drog sig själv åt vänster innan jag hann ingripa (det var lite dolt i nerförsbacke där) och vips hade han hittat den allra först utlagda!
Vi avslutade med lite busmarkeringar som belöning varvat med en dubbelmarkering innan vi gick hem igen. Dags att försvåra lite här, kanske?
3 november 2012 at 14:28
Ja, bra med uppmärkta ställen så man är säker på vart apporterna ligger när man sedan ser sträckan från annat håll. Annars blir det som med Tindra. Alltför många gånger har matte haft fel och hon har fått insikten att ”bra flat reder sig själv”. 😉
3 november 2012 at 15:21
Se där, nu går det att kommentera! 🙂
Jo, ska nog ta med lite plastband dit nästa gång och knyta fast på strategiska ställen och hoppas de får sitta kvar.
Sen vill jag nog testa att lägga ut dessa dummisar heldolt och se om han kan greja det.
4 november 2012 at 01:29
Ett tips kan vara att binda plastband runt hela trädstammen. Då ser man dem från alla håll. En hängande snitsel blir dold från ”fel” håll.
4 november 2012 at 11:11
Bra tänkt! Tyvärr är det mycket yviga smågranar där, men där det går är det absolut en bra idé.