Igår träffade jag Kristina och Lukas igen och vi tog en promenad i samma skog som sist. Lacke fick skutta lös och de båda andra i koppel som förra gången. Vi väljer en annan väg den här gången och har med lite fika att inta bland de vackra stenhällarna.

Kristina tog fram godis till Lukas på sin sida (jag satt på andra sidan och såg inte det). Efter en stund strosade Lakrits runt bakom henne utan att jag funderade något på det. Han hade ju varit lös hela tiden och var lugn och fin. Lukas kände däremot antagligen att godiset var hotat och vips var fajten ett faktum.

Jag fick hålla undan Kasper som gärna ville assistera sin lillebror  men till slut fick vi isär kombattanterna. På Lukas hittade vi ett pyttelitet sår uppe på huvudet mellan ögonen. Lukas hade också lite blod vid vänstra läppen, så det var ju troligt att Lakrits fått sig en törn, han med. Men jag såg inget när jag kände igenom honom och han betedde sig precis som vanligt när vi sen gick vidare på vår tvåtimmarsrunda (hade fikat efter kanske 1/3-dels väg).

På kvällen efter kvällspromenaden (då han fick kuta efter några kastade bollar och ta en dirigering i en brant backe) började han plötsligt halta lite på vänster framben. Jag kollade av honom igen och upptäckte ett litet jack (tänk hörntand) på nederdelen av hans ben, ungefär vid den övre klon. Efter att jag tvättat med klorhexidin och lindat om haltar han ännu mer. 😉 

Han sov med mig i soffan innan han haltade med besvär uppför trappan för en sista kissning och sängdags. Hjälp, var det värre än jag trott? Jag sov inte superbra inatt och öppnade upp bandaget nu på morgonen efter mat och kisspromenad. Jag kunde knappt se var jacket fanns! Jag tvättade av området igen med klorhexidin och bestämde mig för att försöka ha det öppet utan linda. Han ligger nu och sover bredvid mig och har inte försökt slicka nåt nämnvärt på tassen.

Vi får iallafall ta det lugnt några dagar, så jag avstår tyvärr Issjön på onsdag. Den långa promenaden dit känns inte optimal, även om vi skulle avstå den tänkta vattenträningen.

Hoppas jag kan vara med på Storsten på torsdag, men vi får väl avvakta och se någon dag hur det hela utvecklar sig. Sen har vi planer på att träna med Åsa och Märta på söndag. Skit i helvete att råka ut för detta nu efter en lång kennelhostekonvalescens!