Skogsstjärnas hundblogg

Nu är det exakt en vecka sedan jag flyttade in i torpet, och inte har jag hunnit blogga en enda gång. Allt har gått i ett, och den ena katastrofen har avlöst den andra. Vissa mindre, andra större.

Lite har jag fångat på bild, så de får illustrera hur den gångna veckan varit.

Till att börja med hade rätt kommod anlänt och monterats. De suveräna duschdörrarna hade kommit på plats samt handdelen av duschen. Ett problem var att röret till huvuddelen av duschen var för långt, och jag bad Marcus att försöka kapa det så att det skulle passa. Köket färdigt så när som på några smådetaljer. Så här tomt har det inte sett ut sedan dess.

I vardagsrummet hade Marcus satt upp de första tapetvåderna så att den kapade bokhyllan kunde komma på plats. Ingen målare synes än. Min mammas gamla matta får pryda det fina björkgolvet.

När så flyttgubbarna anlände med alla grejer, bland annat det enda av körsbärsmöblerna som förvarats i förrådet, hade de lyckats vända skåpet uppochned och släpa det. Inga fina filtar med inplastning här inte. Jag blev såklart ursinnig över de fula reporna och prutade 1000 kr på jobbet. Ett nytt likadant skåp utan dörrar skulle enligt bokhyllan.se kosta 3800 kr. I och med detta bestämde jag mig för att kasta denna nu värdelösa skåpsdel tillsammans med de trilskandes lådorna och bad istället snickaren att sätta ihop den andra stommen med luckorna och den kapade vitrindelen. Får hitta på en annan lösning för teven än vad jag tänkt från början.

Idag, en vecka senare, ser den sammanslagna möbeln ut så här. Fortfarande lite rörigt, men det går åt rätt håll.

Något jag testade nästan direkt var om bredbandsbolaget hade bättre täckning för 4G-modemet här än i sommarstugan vid Erken. I första fönstret fick jag inget napp, men i det andra funkade det. Här är lilldatorn uppkopplad för första gången.

Nu har kaoset börjat. I den här stilen håller det i sig fortfarande på sina ställen. Dock har jag fått en ny omhändertagare av gungstolen, som bara inte fick plats längre. Första måltiden intogs med en flyttkartong som bord. Även hundarna gör sig hemmastadda.Det var så mycket kartonger och möbler på denna lilla yta att det utan överdrift var svårt att kunna packa upp eller flytta något i början. Jag fick stå och planera manövrerna en stund innan jag satte igång, som ett avancerat schackparti.

Den första oktober sade så snickaren att nu kunde jag köra tvättmaskinen. Äntligen! Smutstvätten hade blivit en rejäl hög och jag satte glad i hågen på en maskin innan jag åkte till hundklubbens styrelsemöte. Som tur var tog jag hundarna med mig.

När jag kom hem möttes jag av denna åsyn inne i badrummet. Tänk vilken skräll det måste ha varit! Så här i efterhand vet vi nu att det gjorts två missar: dels satt det kvar en transportsäkring i tvättmaskinen, vilket med all säkerhet gjorde att den wobblade extremt mycket vid centrifugeringen. Och dels hade man inte satt fast torktumlaren i tvättmaskinen trots att jag köpt till beslag för detta. Inget snack, nästa dag tog snickaren på sig det skedda direkt och jag beställde genast en ny maskin på hans bekostnad.

Teven är ännu inte igång trots att Boxerboxen levererades snabbt. Först passade inte antennkabeln i boxuttaget, så jag fick åka och köpa en adapter. Sen trodde jag att jag inte fått något programkort, men det visade sig så småningom att detta låg i ett särskilt kuvert bland Boxerprylarna. Men ändå blev resultatet 0 kanaler. Jag ringde support och fick tipset att kolla med antennen i teven direkt. 0 kanaler där också, så troligen är det något fel på antennkabeln upp till antennen på taket. Suck. Ska ringa installatör imorgon.

Teleteknikern som skulle installera den flyttade fasta telefonen har uteblivit två gånger. Den tredje gången kom han och lyckades borra fel, så att jag nu har ett fult hål i mitt nytapetserade kontorsrum. Blä!

Ett annat allvarligt problem är vattenkvaliteten. Dels är det fortfarande missfärgat, om än inte i lika hög grad nu när vattenförbrukningen börjat ta fart. Men ändå. Risken att få gula lakan är inte kul, och att dricka (även om det är tjänligt) pissgult vatten bär emot. Sen är vattnet extremt kalkhaltigt. Att det skulle vara mycket kalk här var jag beredd på, för så är det utåt Roslagen. Men när en sprillans ny kastrull hade vit beläggning efter att jag kokat ägg i den en gång blev jag orolig. Jag hittade en teststicka och testade hårdhetsgraden.

Fyra röda pluttar av fyra möjliga! Jag har köpt salt till diskmaskinen och kalkat av kaffemaskinen. Men tvättmaskinen och ismaskinen? Isproduktionen är tills vidare avstängd. Jag har fått rådet att låta installera en avhärdare. Har kontaktat en firma i Uppsala om båda vattenproblemen i förhoppningen att de kan lösas i ett svep. Och snabbt.

Som om det inte vore nog med detta har jag upptäckt att min fina mikro inte har alla de funktioner den borde ha. Istället för sex–sju funktioner på reglaget finns det bara tre. Jag som köpt just denna modell för precis dessa funktioner. Nu håller tretti.se på att kika på problemet. Gissar att det är Whirlpool som gjort nån miss, för maskinen heter precis det den ska. Kan de inte lösa problemet kommer jag att låta maskinen gå tillbaka och så köper jag någon helt annan, för så här vill jag inte ha det. Surt bara för rent estetiskt passar den som hand i handske i skåpet.

Alla de gamla taklampor som faktiskt passar och jag vill återanvända måste det bytas kontakt på till en jordad. Även i de fall det suttit en jordad kontakt på redan är det självklart fel sorts jordad. Puh. Vissa är åtgärdade nu, andra inte.

Tja, sen finns det smärre problem som att en elkontakt hamnat för långt åt höger och hindrar möbleringen i sovrummet. Det kommer att fixa sig. Ett annat irriterande problem är den opålitlige målaren som bara dyker upp hälften av de gånger han säger att han ska det. Nu är iallafall vardagsrummet nästan färdigtapetserat. Nästan. Det saknas nämligen en tapetrulle. Är inte det lektion 1A på målarskolan att beräkna åtgång så att man kan beställa allt och få samma batch för att slippa eventuella nyansskillnader? Är rätt sur på honom faktiskt och ångrar nästan att jag inte gjorde jobbet själv. Men jag levde i föreställningen att professionella målare skulle jobba snabbare än jag, en amatör.

På den roligare sidan har jag hittat och fått hem en hallbänk. Lyckades klanta mig rejält vid monteringen, men som tur var räddade Annika mig genom att anlända med en tub lim. Trots vissa konstruktionsavvikelser verkar den nu stabil. En inte alls enkel bruksanvisning, men resultatet blev bra.

Om jag nu ber snickaren att ta bort fönsterbrädan tjänar jag minst en decimeter i golvutrymme, eftersom locket annars krockar med brädan. Nu saknas bara en fin dyna ovanpå, men det hoppas jag att kompisen Tina kan hjälpa mig fixa så småningom.Kasper kollar nogsamt innehållet: jaha, är det här hundfodret ligger!

En annan rolig grej var det otroliga fynd jag gjorde på Mios outlet i Infra. Rolf köpte för rätt länge sen en jättefin fåtölj med fotpall, som gjord att sitta och korrläsa i. Jag visste att jag ville ha en sån, men brun istället för grå som han valt. Nu råkade jag snubbla över exakt en sån på outletens fyndhörna! (Bilden är tagen med mobilen och blixt, så här ser fåtöljen grå ut, men det är den alltså inte.)

Just nu finns det värsta kaoset uppe på övervåningen. Jag har nämligen ingenstans att göra av mina kläder. Det mesta är kvar i kartonger, en del nytvättat finns i kassar och ligger och skrynklar till sig, och lite grann finns i ett par resväskor sen sommarstugetiden. Jag har kikat på lite garderobslösningar, som involverar skjutdörrar och kapning för snedtak. Håhåjaja, inget är direkt standard i det här huset. Mer lär följa om detta.