Jag var inte på topp idag, men tänkte att lite måste ju hundarna få sig till livs. Tog därför bilen till stenskogen, fast det inte är särskilt långt. Vi började med en promenad för att jyckarna skulle få lite spring ur kroppen.
Sen hämtade jag den kasse med fjäderdummisar jag lagt under en gran ungefär där jag tänkte mig att bakkanten av sökområdet skulle vara. Jag stegade lite slarvigt, men uppskattar sökområdet till minst 100 meter djupt, dock inte särskilt brett (kanske 30 m). De bakre 30 m var ganska tät skog, medan de 70 främre m var ganska öppen och stenig tallterräng. Kasper, Lakrits och jag gick ut och vittrade upp sökområdet och jag lade en fasandummy, en mindre dummy med fastbunden vinge (nån ripa eller så?) följt av en fasandummy till. Alla dessa i skogsdelen. Sen passerade vi en liten smal stig och tallskogen bredde ut sig. Kvar hade jag två kaninbollar som jag lade ut på kanske 60 m och 40 m. Vi gick till min tänkta startplats och jag band upp Kasper lite bakom i ett träd. Han gnällde lite emellanåt, men denna störning bekom inte Lakrits det minsta. Under utläggningen passerade en man med två småhundar lite längre bort på den större stigen, men jag sade till Lakrits att sitta (lös) och han bara satt och väntade på mig. Han visste ju att det var jobb på gång.
Jag skickade honom och han tog in den främre kaninbollen. Gick fram ett par meter och skickade igen. Den bakre kaninbollen.
Nu gick vi fram ytterligare lite, totalt kanske 10 meter (dvs 90 m till bakkant), och jag skickade igen. Han kändes säkrare när jag talade om för honom att det fanns en till därute (och han hade ju själv varit med och lagt ut dem). Nu sökte han noggrant av mellanområdet där det inte fanns något mer, men gav sig sedan in i tätskogen. han kom ut med den tredje lagda fasandummien. Under tiden hade jag gått fram lite till upp på en liten höjd för att se bättre vad han gjorde. Startade därifrån, på kanske 80 m. De övriga gångerna gjorde han likadant, sökte länge i mitten innan han gav sig vidare ut. Han plockade in samtliga dummies i precis omvänd läggordning, dvs den yttersta sist.
Jag ser detta som ett genombrott i vår sökträning och mycket nöjd kunde jag kollapsa i säng hemma igen.
Jo, just det, Kasper fick ta en lätt kaninboll på slutet. Han kunde ju inte låta bli att nagga lite på den på Kaspervis, men han var uppenbart nöjd att även han fick göra nåt.
Sen hämtade jag den kasse med fjäderdummisar jag lagt under en gran ungefär där jag tänkte mig att bakkanten av sökområdet skulle vara. Jag stegade lite slarvigt, men uppskattar sökområdet till minst 100 meter djupt, dock inte särskilt brett (kanske 30 m). De bakre 30 m var ganska tät skog, medan de 70 främre m var ganska öppen och stenig tallterräng. Kasper, Lakrits och jag gick ut och vittrade upp sökområdet och jag lade en fasandummy, en mindre dummy med fastbunden vinge (nån ripa eller så?) följt av en fasandummy till. Alla dessa i skogsdelen. Sen passerade vi en liten smal stig och tallskogen bredde ut sig. Kvar hade jag två kaninbollar som jag lade ut på kanske 60 m och 40 m. Vi gick till min tänkta startplats och jag band upp Kasper lite bakom i ett träd. Han gnällde lite emellanåt, men denna störning bekom inte Lakrits det minsta. Under utläggningen passerade en man med två småhundar lite längre bort på den större stigen, men jag sade till Lakrits att sitta (lös) och han bara satt och väntade på mig. Han visste ju att det var jobb på gång.
Jag skickade honom och han tog in den främre kaninbollen. Gick fram ett par meter och skickade igen. Den bakre kaninbollen.
Nu gick vi fram ytterligare lite, totalt kanske 10 meter (dvs 90 m till bakkant), och jag skickade igen. Han kändes säkrare när jag talade om för honom att det fanns en till därute (och han hade ju själv varit med och lagt ut dem). Nu sökte han noggrant av mellanområdet där det inte fanns något mer, men gav sig sedan in i tätskogen. han kom ut med den tredje lagda fasandummien. Under tiden hade jag gått fram lite till upp på en liten höjd för att se bättre vad han gjorde. Startade därifrån, på kanske 80 m. De övriga gångerna gjorde han likadant, sökte länge i mitten innan han gav sig vidare ut. Han plockade in samtliga dummies i precis omvänd läggordning, dvs den yttersta sist.
Jag ser detta som ett genombrott i vår sökträning och mycket nöjd kunde jag kollapsa i säng hemma igen.
Jo, just det, Kasper fick ta en lätt kaninboll på slutet. Han kunde ju inte låta bli att nagga lite på den på Kaspervis, men han var uppenbart nöjd att även han fick göra nåt.
27 juli 2011 at 23:20
Vilken bra övning! Läser och tar till mig tips! Kram Anita, aquila och Acke
28 juli 2011 at 12:50
Så himla avancerad var den ju nu inte, men det kanske var bra för Lakrits att vara med och lägga ut. Då fick han ju lite mer koll på att det faktiskt kunde finnas fler saker att hämta in.
Kanske kan vara bra för Acke också?
Grattis igen till förstapriset i lkl 1 med honom!