Delar av träningsgruppen åkte idag till Suzi för att träna vatten på nytt ställe. Nytt för mig iallafall, Mona hade varit där någon gång och Annika är väl där emellanåt eftersom det är Cheysies kennel.
Vi började med att hälsa på ursöta, svårfotograferade, spanielvalpar som snart är 7 veckor gamla.
Sedan åkte vi ner till sjön och möttes av den otroligt goda doften av nytjärad båt.
Vi bestämde oss för att göra två dirigeringsställen på andra sidan viken, ett nästan rakt mitt emot oss och ett snett över nästan framme vid udden. Annika rodde över med höglöpande Cheysie och sköt och kastade så våra hundar såg. Sedan väntade hon kvar där medan vi skickade.
Jag började med Lakrits och han simmade bra över, men drog sig lite åt vänster. Där var naturen med oss och det var en så brant klippa att hunden inte fick utdelning där utan lätt tog en högerdirigering tills han kommit fram till en lättare uppgång.
Långt borta anas båten. Där fick Lakrits tag på en dummy uppe på land med det samma, men sen riktades hans uppmärksamhet helt på båten och inte på att simma tillbaka till mig. Kan det möjligen ha varit Cheysies härliga doft som lockade? Jag blåste inkallning som han som tur var lydde.
Resten tog in dummies där (förutom Annika som lämnade den till senare) och sen rodde Annika bort till ställe två och lade två dummies åt oss var där.
Lakrits tittar uppmärksamt på detta intressanta.
Annika kom tillbaka till oss och vi fikade lite medan vi diskuterade upplägget. Vi bestämde oss för att flytta lite på oss och ta varsin rak dirigering först innan vi så sköt markeringsapporter mer åt vänster bland näckrosor och vass. Tanken var sedan att ta en ny dirigering efter markeringarna, som en störning åt vänster. Men då hade klockan blivit så mycket att Mona och jag blev tvungna att åka hemåt.
Lakrits första dirigering gick väl skapligt ändå. Han gick ut lite krokigt, och drog sig lite åt vänster, men var styrbar till rätt ställe. Där var det lite brant att klättra upp, men han grejade mitt Upp och hittade en apport.
Avslutningsvis tog vi en dubbel skottmarkering, och det gillades. Vilka härliga ihopp han gjorde för att beslutsamt simma ut och bärga in den första som låg ute på blankvattnet. Nummer två hade han glömt bort lite, så jag fick styra honom när han hamnat uppenbart för långt ut åt höger. Jag såg varken apport eller hund mot vasskanten men blåste närsök när jag bedömde att han var ungefär rätt, och fick snart rapport om att han var på ingång med den i munnen.
Tack för bra träning! Nästa gång hoppas jag vi har tid att stanna längre på denna trevliga plats!
Senaste kommentarer