Skogsstjärnas hundblogg

Lakrits väntar. (Tack till Annika för flertalet foton.)

Jag kan inte vara riktigt klok som anmält till A-prov igen, efter fadäsen förra hösten när vi snöpligt åkte ut utan att ha plockat in en enda fågel. Och nu på gås, dessutom, en fågel vi aldrig tagit i skarpt läge. De enda gäss Lakrits apporterat var några kalla, halvfrusna fåglar.

Men jag hade ju trevligt sällskap i alla fall med Annika och goda förhopningar att det skulle gå bra för Cheysie. Och även om det var ett galet beslut fanns det väl alltid något att lära på ett sånt a-prov, tänkte jag.

Vi åkte upp till Ljusdal dagen innan, och hade en kvarts resa till Järvsö där vi samlades klockan fem på morgonen. Alla elva deltagare plus domare Reine Hansson och Lasse Hedman samt funktionärer åkte i samlad tropp till ett fält där det riggats gåsbulvaner. Dimman låg tät, vilket var bra när vi så tyst vi kunde gick ut för att ta plats i gömslet, ett buskageklätt dike med branta kanter. Det var knappt så alla fick rum, men jag klämde ner stolsryggan i sluttningen och balanserade där sedan när det inte var min tur att stå framme på linjen.

På Lakrits första framträdande drog han sig lite höger ut, in i den högre vegetationen, och jag fick dirigera lite för att få honom mer åt vänster. Apport två sprang han direkt på en död kanadagås.

Gässen var bra stora.

På den tredje fick vi besked bortifrån dimman att vi skulle ta in en skammad som befann sig till vänster om bulvangruppen.

Rakt ut i dimman.

Bulvanerna skymtades nätt och jämnt, och eftersom vinden låg på från vänster skickade jag honom rakt in mot bulvanerna. Han försvann in i dimman. Då kom den skadade gåsen uthoppandes ur dimman mot vänster. Ut ur dimman kom också Lakrits farandes som en kanonkula och med tre gigantsprång var han ifatt gåsen och högg fast den. Det var så jäkla snyggt. Ingen regissör kunde anordnat den scenen bättre. Jag är så stolt över honom för den där apporten. Dådkraft är normalt inte ett ord jag direkt förknippar med Lakrits, men i det här läget passar det utmärkt. ”Såna apporter är bra”, sade Reine vid min sida.

Lite senare gick vi som var kvar bort till ett annat fält och vi var tre som skulle ta in två fåglar en bit bort. Bosse plockade in en åt höger och sen skulle Lakrits ta nästa. Han sökte länge i mitten och jag dirigerade om till lite olika delar av fältet, men vi kammade noll. Han ville gärna dra sig åt höger, och jag hade en del problem att få honom mer åt vänster. Nästa ekipage fick samma uppgift men sökte lite mer åt vänster, men även de gick bet. Domarna gick ut och kikade men då de heller inte hittade fågeln skyttarna pratat om kunde de inte döma bort oss, utan vi var kvar i leken.

Tillbaka på första fältet fick Lakrits ytterligare en fågel utan problem.

Efter domarkonferens sade de sedan att de sett nog av Lakrits, att vi skulle få pris, men ville inte säga vilket. Kvar var fyra ekipage som kämpade vidare om de finaste priserna. Det var svårigheterna att dirigera honom vänster som avgjorde för vår del.

Glad över besked om att vi gått till pris.

Man bröt för att gå över till duvjakt, men de höll till på ett annat fält, och provet gick efter lång väntan vidare på några ytterligare gäss som skjutits på ett fält längre bort.

Sedan åkte vi bil bort till ett andvatten och där hölls finalen med de tre som var kvar. Tre änder togs in, resten var krickor och knipor. Nästan bara vildfågel på detta prov, alltså. Rätt häftigt att kunna anordna ett a-prov på nästan enbart vildfågel.

Vid genomgången efteråt visade det sig att jag fått ett andrapris. Är helt säker på att det var den snygga infångningen av den skammade gåsen som avgjorde till vår fördel. Utan den hade vi fått ett tredjepris. Är så himla glad att vi åkte upp och vågade testa detta trevliga och avslappnade a-prov.

Vårt ressällskap hade sämre tur denna gång. Cheysie tyckte inte de stora fåglarna var apporteringsbara. Där ser man. På förhand kunde jag svurit på att om någon av dem skulle få problem att apportera kanadagäss vore det Lakrits. Men Cheysie kommer bergsäkert igen på nästa a-prov.

Ingela och Eva tar emot applåder av oss andra.

Grattis till vinnarna:

1:a-pris med CERT Ingela Andersson med Seareeds Diavlo (debut på a-prov!)
1:a-pris med CK Eva Thorén-Söderström med Moorman’s Tweed Glentress

Avslutningsvis: grattis till Märta och Bosse för väl genomfört prov. Märta har skrivit om provet här.

Vi firade med besök på Ljusdals koolaste saloon Kick Saloon.

Och vi bodde bra på vandrarhemmet i Ljusdal.