Idag var vi på trevligt besök hos Tina mitt i skogen i djupaste Sörmland. Hundarna kunde springa fritt utan risk för bilväg i närheten. Så härligt att kunna tillåta det. Jag var lite orolig att Kasper skulle ta sig för stora friheter, men han tog visserligen några stora lovar, hittade dypöl och så, men mestadels var han hos oss. Att leka med store Freddie var riktigt kul, det var roligt att se dem jaga runt tillsammans. De lekte bra ihop, förutom när sonen i huset kastade frisbee. Freddie kontrollerade ju situationen med både fart och grepprecision, medan Kasper följde efter som en trogen vante. Sen ville Kasper också greppa frisbeen, men då sade Freddie ifrån. Där gick gränsen. 🙂
Sabina vande sig vid de båda gästerna och muttrade ytterst lite. Lakrits både lekte lite med de andra hundarna och kunde slappna av med en pinne eller ett ben. Härligt att se.
Vi åkte och badade och man kan inte annat än förundras över hur väl labradorerna utnyttjar sina svansar i vattnet. Lakrits simmade lite igen, pep lite efter mig, men satt också tyst en del och bara tittade från strandkanten.
Båda hundarna var tysta och fina i bilen, både dit och hem.