Några bilder från gårdagen:

Utsikt mot Sury-en-Vaux.

Jag testar en vevpump i Cosne.

St Satur uppifrån viadukten.

Vackra hustak i St Satur.

Cyklisterna kommer.

Motorcyklisten kollar att han har cyklisterna med sig i nerförsbacken.
En skarp högersväng väntar därnere.

Ledande i pelotonen.

Världsmästartröjan; hon leder loppet totalt.

Några eftersläntrare med Sancerreberget i bakgrunden.

En vacker landskapsbild som väl beskriver kullarna i trakten.

2012-08-21

Vi började med en 4 km cykeltur med hundarna, så de var glada och nöjda med att ligga inne i det svala huset. Sen tog vi bilen och åkte motorvägen söderut till Nevers, där vi gick runt och tittade på de tre största sevärdheterna: katedralen med moderna och vackert målade glasfönster, hertigpalatset och ringmuren. Sen hittade vi ett prisvärt kebabställe där vi åt lunch, varpå vi åkte småvägar på andra sidan Loire tillbaka hem.
Katedralen i Nevers.

Palais Ducal.

De vackra glasfönstren gav ett härligt ljus som är ovanligt för de ofta så dystra katedralerna.

Reflektioner på golvet.
Jag jobbade en stund på eftermiddagen medan Rolf tog en liten cykel- och tupplur, och sen hade vi överenskommit om visning i vår värds cave klockan 18. Jag har varit i en Sancerre-cave tidigare, 2009, men denna var både mindre och modernare. Vår värds franska var stundom snabb och svår, men 3000 hektar hade de med vita sauvignondruvor och röda pinot noir. Efter visningen vidtog frikostig dégustation(före middagen) med fyra vita, ett rosé och två röda viner. De vita gick från calcaire till silex, chêne och slutligen vieux. Det vill säga samma druva i samma mikroklimat, men först på kalkjord, sen flinta (består mest av kisel), sen med ekfat och till sist med gamla vinstockar (sextio år). Flintavinet skulle lämpa sig särskilt väl till fisk, medan det gamla vinet var till fågel. Rosévinet var ganska sött och lätt, och de röda var också tämligen lätta och passade till rött kött. Det äldre röda smakade ekfat.
Vår värd.

Gammal press som bytts ut mot modern pneumatisk press.

Ektunnor till de gamla finare vinerna.

De fyra vita:  calcaire, silex, chêne och vieux. 

Man har funnits i samma familj i 14 generationer.

Buteljeringsapparaten.

Vigneronen själv säljer en låda vin till oss.
Självklart var vi tvungna att handla, och goda var de, så det var ingen större uppoffring, så vi plockade ihop en låda med lite blandade viner.
Sen passade vi på att betala resten av hyran för våra två veckor här, så har vi gjort oss skuldfria i detta boende.
En särskild tanke till någon som behöver det extra väl! ♥