Vad härligt det har blivit plötsligt! Gick en skogspromenad med Kasper i bara t-shirt och hundvästen. Fan, vad nöjd jag är med ryggfickan, den funkar perfa! nu när jag kom hem visar termometern 17 grader i skuggan, och jag frös inte det minsta inne i skogen.
Kasper fick gå en del lös. Han började med att få ett glädjeryck och drog en riktig busrepa runt i skogen utan att lyssna på min visselpipa. Det blev koppel på igen utan godis.
Sen provade jag igen bara nån minut senare, för jag märkte att den första språngmarschen hade gjort honom lite andfådd i värmen. Sånt måste utnyttjas… Ett nytt Nära och nu höll han sig verkligen nära. En massa leverbitar så snart han kom frivilligt, kom på Hit eller kom på visselpipa. Dessutom gjorde jag ett antal godisträd och -stenar.
Mot slutet kände han lukten av en annan hund på en parallell promenadväg och drog ditåt. Jag visslade som sjutton, och när den andra hunden började skälla vände han faktiskt och kom på min vissling. Vet ju inte hur mycket skallet respektive visslingen gjorde, men han lydde – om än med en viss fördröjning. Koppling igen, fast med godis denna gång.
I lilla dagisskogen fick han gå långa sträckor Nära med koppel, och gjorde det riktigt bra vid min sida på den smala steniga stigen. Är på det hela taget riktigt nöjd med honom.