Åkte till öppna träningen ikväll. Där fanns bara ansvarige Agneta H som skottade bort snö från altanen. Jag hade en träningsplan med mig, väldigt basic, med fokus på fokus:
|
Moment
|
Kriterium
|
R/F
|
Kommentar
|
|
Fokus
|
Titta 1 sek framifrån
|
5/5
|
|
|
Fokus
|
Titta o följa efter vid backning
|
0/5
|
Följer utan att titta upp, bör kanske backa till att bara ta ett steg bakåt, inne först
|
|
Utgångs-ställning
|
Med fokus, ta 1 steg framåt
|
2/5
|
Tittar i utgång, sen tittar han fram och upp när vi går; vill få bort framtitten
|
|
Sitt framför
|
Med fokus, tid 3–10 sek
|
–
|
|
|
Sätt upp framför (mata ner)
|
Med flyt (3–6 sek mellan varje efter svalt godiset)
|
2/5
|
Lite långsam, inte direkt flyt, men det var blöt plan
|
|
Targetstick
|
Repetition, 1–3 sek
|
5/5
|
|
|
Snurra runt
|
Med targetstick
|
3/5
|
Del 1: lätt halvböj av huvudet åt sidan. Försöker man längr börjar backa och åla sig ur. Köra detta inne ett tag.
|
|
Rygga intill vägg
|
Börja prova lite
|
–
|
|
|
Target
|
Gå fram till musmatta, tass på
|
5/5
|
Började nära, belönade ifrån mattan, ökade avstånd, bytte vinkel.
|
Han var jätteseg, ville mest gå och nosa. Belöningar: köttbulle, blodpudding samt roliga kaninkampgrejen. Var de kul? Inte så där över sig ikväll. Då kom jag ändå dit med omatad hund. Hur i jösse namn ska jag få upp hans fokus och intresse mera när inte dessa favoriter fungerar? Korta gnistor kunde man se ibland, särskilt om det var moment med lite rörelse i. Var det stillastående/-sittande moment tappade han intresset väldigt fort. Nu var det ju kallt och blött, inte hans favoritväder, men ändå…
Sen kom en större hund, men då hade vi redan hållit på en timme. Jag passade dock på att be Agneta kika på Kaspers apportering, när vi ändå hade tillgång till henne. Jag lånade en sprillans ny apportbock och så gick vi upp på altanen. Det var såklart svårare på altanen än hemma, Kasper sprang ut ytterst långsamt, lite ointresserad. Jag skippade då utspringsdelen. Lyckades jobba upp intresset genom att retas med honom med apportbocken. Sen tog han den riktigt bra och kom in med den och lämnade av fint. Jag brydde mig inte om hans position, däremot flyttade jag mig hela tiden så att han fick hänga på efter mig. Det gjorde han fint utan att tappa den. Agneta tyckte han var duktig med tanke på att han är en dsg (hon har golden och aussie att jämföra med) och tycker jag ska ta det långsamt framåt i allt svårare miljöer. Jag är rätt nöjd med tanke på miljöomständigheterna ikväll.
25 mars 2010 at 22:01
Det där med att träna hund om hunden inte är med på noterna, det är ingen höjdare. Vet precis hur det är. Mitt tips är att inte träna om han inte vill. Vore jag du så skulle jag istället försöka tråka ut honom lite och avvakta attlusten kommer tillbaka. Gör hellre några få korta pass som alltid avslutas med en Kasper i sinnesstämningen ”jag vill göra mera, snälla matte!” och lägg in dagar däremellan när ni inte tränar ett smack. Vänta tills han är sugen igen och kör då så pass lite att suget finns kvar. Det är mitt tips.
Lycka till!
Åsa
25 mars 2010 at 23:05
Det intressanta är ju att här hemma är han alltid med på noterna. Körde vidare lite på ”snurra runt”, fast med fingertarget istället för targetstick, nere i teverummet och det var hur kul som helst.
Det är när man kommer ut på appellplan eller liknande det kan strula så här. Det har lett till att jag tränat oproportionerligt mycket på hemmaplan, just för att jag kan, och han har därmed fått alldeles för lite störningsträning och generalisering.
Jag ska fundera lite på att hitta andra belöningar, botanisera lite i en bra charkdisk…
Sugen ute på att träna är han aldrig frivilligt (jo, kanske på agilityhinder och annat med lite fart i), bara sugen på att nosa och kika på andra hundar… så tyvärr kan jag inte vänta på att det ska ske, måste försöka trigga fram det.
Hoppas ju på sikt att ytterligare en hund ska öka konkurrensen om matte och därmed viljan till träning och samarbete…
Tack annars för tipset! Kommer du på nåt mer så lyssnar jag gärna. 🙂
26 mars 2010 at 14:29
Hur är han med bollbelöningar? I Extras värld är boll=jättekul, boll på snöre=ännu roligare (längre och högre kast)och bollkastaren ”chucken” rena rama Gröna Lund x 1000. Ang. kamp-och draglekar/belöning, hur kul är Du då i ditt kroppsspråk? Jag vet, sån´t här är skitsvårt att se själv, men ofta är belöningsrösten glad och trevlig, medan det egna kroppspråket är lite stelare/tråkigare. Jag vet en flat, vars största belöning var att få pussa sin matte på munnen…
Håller även med Åsa, träna inte om inte Kasper vill. Jag gjorde det med min äldre labbe och det slutade med att hon blev så låg på lydnadstävlingarna att vi fick sluta tävla…
Lycka till och trevlig helg!
Ellis
26 mars 2010 at 19:52
Nu har jag ju aldrig träffat er utan bara fått bilda mig en uppfattning om er via bloggen men jag hade faktiskt inte fattat att Kasper var så väldigt ointresserad av träning i miljöer med mycket störning. Så tråkigt! Det blir ju verkligen inte roligt när man inte lyckas få igång dem ens med bästa belöningarna. 🙁
Men om du använder nosandet som belöning? Hindrar honom från att nosa, han får göra ett enkelt moment och sen får han nosa omkring en stund innan du ”samlar ihop” honom igen.
Tror precis som Åsa på att inte träna när han inte vill engagera sig. Att du ska jobba dig blå för att han ska idas ens bry sig om dig tycker jag INTE är kul träning, i alla fall inte för din del….
Att få honom att inte titta på andra hundar kan förstås vara rätt svårt, men att hindra honom från att nosa borde vara enklare, även om det kanske hade varit ännu enklare med en lite större hund som har huvudet ännu längre upp från de intressanta dofterna. 😉
Har han aldrig varit intresserad av att träna utan att du ”dragit igång” honom? Låter verkligen inte speciellt roligt, tur att du ska utöka flocken med en ”svarting” så du får en hund som verkligen vill jobba…. 😉 Och som du skriver, konkurrensen kanske ökar Kaspers intresse. Och gör det inte det så har du ju ändå en hund att jobba med. Men visst vore det ju kul om du kunde få Kasper lite mer ”med på noterna”, det förstår jag att du tycker.
Ha en bra helg!
26 mars 2010 at 21:20
Vilken fin plan du har gjort med uppföljning och allt.
Klubben är en otroligt svår miljö att träna på. Jag har gjort så med båda mina hundar att jag har tagit ut dom och så har jag haft full fokus och lekt och busat korta pass och sen in i bilen en stund. Sen ut igen. Inte förrän hunden kan busa och engagera sig i leken har jag börjat att träna.
27 mars 2010 at 00:23
Ellis: boll, nja, sådär, beror på läget. Hemma kan en boll vara kul, men i skogen springer han bara förbi en kastad tennisboll t.ex.
Åsa A: det är lite olika, men jag har alltid haft svårt att träna ”långsamma moment”, typ lydnadsgrejer där man söker ett steg framåt med fokus osv. Däremot moment med lite mer fart och fläkt i är roligare, som att hoppa över hinder.
Får kanske testa det där med in i bilen som Tina pratar om, det är inte förrän nu vi kunnat köra bil ända till stugan.
Att inte träna med ovillig hund… låter ju lätt, men har man just startat en avancerad och dyr kurs där målet är att hunden ska påvisa betydande framsteg i störningsmiljö så vill man ju gärna kunna träna just det…
Alltså, att säga att Kasper är träningsovillig stämmer inte alls rent generellt, när man får honom motiverad är han hur kul att träna som helst. Men man kan absolut inte ta för givet att han ska vilja engagera sig när man tar med honom. Enligt all klickerteori borde det då ligga på belöningen, eller hur? Tips om hur jag kan höja den vore fint…
27 mars 2010 at 10:39
Hallå kurskompis! Ja det var lite marigt med frivillig utgångsposition / backa runt förare till en början. Men när vi väl fick ordning på backa runt förare, dvs när hon förstås att det gäller att backa hela varv i bra fart så kom utgångspositionerna tillbaka. PHEW! Jag var lite förstörd i början haha :)) Vad duktiga ni är förresten, kul att läsa!