Apporttips inomhus

8 februari 2010 / hundadmin / 6 kommentarer

Vill gärna få lite tips till apportträning inomhus.
Den senaste tiden har jag gjort så här:
Jag har två träapporter (plus lite annat apporteringsbart) som jag lägger ut klockan 11 och 13. Sedan ställer vi upp 3-4 meter bort klockan 6. Jag böjer mig ned, pekar mot den jag vill att han ska hämta, säger Apport. I början var han lite förvirrad och ville ta den jag lagt ut senast, men ju tydligare jag blivit med kropp och blick (har kommit på att det är bättre att kika på rätt apport än på honom), desto bättre har det gått. Nu tar han lätt rätt apport och kommer in och lämnar av. Någon gång ibland stannar han och tar nytt grepp, men på det hela taget (med mina oerfarna ögon) ser det bra ut. Inomhus kan jag inte få till ett längre avstånd med två apportbockar (åtminstone inte kl 11 och 13), dock kan man köra en bock på längre avstånd.
Nu skulle jag vilja få lite tips på hur man kan variera det här, göra det mer avancerat, fast fortfarande inomhus. Är det nåt som låter tokigt i era öron angående hur jag gjort får ni gärna dela med er av det också…

apportering, dsg

6 kommentarer

Åsa
8 februari 2010 at 21:52

Hm, första gången jag tipsar en ”icke retriever” tror jag. 🙂

Hur som helst: Fundera först ut vad du vill uppnå (om du inte redan har gjort det). Ska han lära sig att gå långt/snabbt/rakt, eller kanske hämta flera. Är det lydnadsplanens apportering du eftersträvar så är det ju bara en apport åt gången, vad jag vet. Men du kanske kör apporteringen mer som stimulans/aktivitet?

Tänkbara variationer är annars:
Träna apportering på olika avstånd, lägg ut fler apporter, lägg ut 1 apport, men byt position och skicka på apporten från annat håll (tränar minnet, följsamheten vid sidan när ni byter position). Lägg ut apport, gå en kort promenad, kom tillbaka och skicka från samma ställe (minnesapport). Lägg/kasta ut en apport, lägg/kasta en till apport (bör vara tillräckligt stor vinkel så han inte frestas att springa emellan) och träna honom att låta den sist kastade ligga och skicka på den först kastade/utlagda.

Störningsapporter är svårt! Rekommenderar att du väntar med det. Börja i den lätta ändan: en apport, minnesapporter, kasta ut och träna sen stadga/följsamhet genom att tex runda apporten och skicka från annat håll. Du kan också lägga/kasta ut en bakom dig först, låta den ligga, vända helt om och göra likadant framåt, vända tillbaka och skicka på den först kastade. Inomhus blir det ju mest följsamhetsövningar, men utomhus krävs även lite minnesaktivitet eftersom han måste memorera kastet om apporten inte landar helt synligt. Jobba med basic-övningar först tills han känns stensäker. Korta avstånd först innan du utökar.

Lycka till!
Skogsstjärna
9 februari 2010 at 00:41

Åh, tack för det långa tipset! 😉
Måste nog läsa allt (minst) en gång till imorgon när jag är lite pigg. Angående vad jag vill uppnå, bra fråga: just nu är det nog mest aktivering och flexibilitet.
Det jag gör nu liknar ju inte direkt vanlig lydnadsapportering, det är jag medveten om. Vill göra det lite svårare och samtidigt kanske träna mig själv i hur jag ska bete mig för att få till en apportering på bästa sätt.
Långt får bli ute, senare, det funkar av praktiska skäl inte här inne. Snabbt är lite samma sak, men där provar jag ibland att ”agilitystarta” honom genom att hålla fast runt bringan, och släppa samtidigt som kommandot. Det brukar ge extra fart.
Rak tror jag han är redan, eller också är det jag som inte lagt märke till annat…
Det här att byta position låter kanonbra, det kan man ju göra även inne. Skicka på den först lagda har jag gjort, funkar bra nu.
Att promenera runt den lagda ska jag testa, men inbillar mig att det inte är en lika svår övning för en dsg som för en labbe. 😉 Dsg är liksom inte kända för att älska apportering över allt annat i livet… 😀
Men nu har du gett oss lite att bita i, tackar så hemskt mycket! 😀
Åsa
9 februari 2010 at 09:40

Hej igen! Ja, svaret blev visst långt. Därav hjärtat är fullt, du vet… 🙂

Apropå det du skriver om att ”träna mig själv i att göra rätt” så är handling vid apportering en konst i sig. I alla fall om man sätter likhetstecken mellan apportering och retrieverjakt.

Jag har inte gett några tips kring hur du själv ska stå/agera eftersom jag tycker att du bör få den biten demonstrerad. Det är svårt att förklara utan att visa.

Dessutom tycker jag att kraven på bra handling inte bör vara lika höga om man kör apportering mest för aktiveringens skull.

Men om du siktar på jaktprovsstart med nästa vovve så blir ju den biten ganska viktig. Kennelmamman lär visa dig allt du behöver veta, vänta bara får du se. 🙂
Skogsstjärna
9 februari 2010 at 19:43

Handlingträning med kennelmamman noterad. 😉
Just nu är jag glad att bara komma en liten bit på vägen med lille K. Har inte hunnit träna mer idag, har haft fullt upp. Men snart, så…
Skogsstjärna
9 februari 2010 at 21:06

Hmm, jag tränade just dina varianter inne här, och inget av det var några problem. :O
Har du en steg 2 på detta som fortfarande funkar inne?
Att göra detta ute innebär en helt annan svårighetsgrad, där har vi nog att göra ett tag… men snön gör att vi inte har nåt bra ställe så här i närheten…
Åsa
9 februari 2010 at 22:08

Tyvärr! Jag har tränat väldigt lite apportering inomhus, det blev mest ”gripa-”, ”hålla fast-” och ”bjuda upp apporten”-övningar när Mocca var riktigt liten.
Apporteringsträning passar nog bäst ute. För som du säger: det är lite svårt att variera övningarna inomhus. Utomhus går det ju att variera träningen hur mycket som helst, t.ex. minnesapportering, varierat avstånd, varierad terräng, hörselmarkering, terrängbyten osv.
OOps, nu kom jag in på retrieverträning igen! 😉 Det kanske blir lite för mycket för den gode K.
Du har inte funderat på sök? Det är ju en aktivitet som passar de flesta arbetsglada vovvar. Går rätt bra att köra inomhus också. Lärs t.ex. in genom att han får se dig hålla något åtråvärt i handen (godis, leksak, apport) som du sedan gömmer. Kan räcka att du t.ex. går in i köket från hallen medan han ser på och sedan gömmer något direkt innan för dörren, utan att han ser. Varefter han blir duktigare kan du försvåra. Ganska snart kan du troligen gömma saker utan att han ser. Brukar vara väldigt uppskattat!
Mina tjejer kör ibland godissök med hundarna inomhus, båda två blir alltid otroligt i gasen eftersom de tycker det är superskoj. Så jag brukar stänga in hundarna med mig på kontoret, instruera tjejerna ungefär var de kan gömma godiset och sen får de ta ut en hund i taget. Poppis! 🙂

Kommentarsfunktionen är avstängd.

Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.