Det här är det närmaste Kasper kommit Siri utan att få totalspel. Hans viftande svans syns tydligt på bilden. När jag inte fotade belönade jag med räkost. Båda kombattanterna gillade det. Fast när jag lät Siri slicka på tuben blev Kasper lite otålig: Min tub, ju!
Siri är däremot mycket snäll och tillmötesgående i detta sammanhang. Jag skulle haft full förståele om hon stuckit ut varenda klo och försökt fly vid första, bästa tillfälle från husses famn. Men icke. Hon är verkligen en foglig liten katt.
Vi får se om vi kan träna vidare med detta, vi har ju ett ypperligt tillfälle.
12 januari 2010 at 18:38
:o)
Det gäller att fånga alla möjligheter till träning / störning under träning. Informera inte kitzemitze om detta bara – då kanske hon kräver betalt i form av tonfisk….
13 januari 2010 at 10:23
Perfekt kattträning.
13 januari 2010 at 10:33
Ja, visst var det. Vi körde vidare på detta igår kväll. Husse satt med Siri i famnen i en fåtölj i arbetsrummet medan jag låg på golvet med Kasper och försökte få honom att slappna av med katten i rummet och istället leka med mig, hoppa över min mage och så. Belöning med räkost.
Han kopplade av stundvis, men emellanåt kom han på att katten var där, och stelnade till på jaktinstinktvis varpå jag morrade till på honom. Genast slickade han mig i ansiktet. En bättre katt att träna på än Siri lär vi aldrig träffa.