Fick för mig att jag skulle shejpa lite bakbenskontroll idag när lillen inte tyckte det var lika kul att vara ute som matte. Jag pälsade på oss och gick ut i det fina vädret, fann mig tvingandes lillgrabben runt närmsta skolan, tröttnade och gick hem för att skotta lite istället. Kasper fick vara lös på tomten, men utnyttjade detta bara till att ledset stå i sitt täcke och titta utanför ytterdörren medan matte skottade fina gångar.
Inne var det dock kul att träna. Mitt mål är att försöka få honom att backa upp med bakbenen uppför trappsteg, men tänkte börja med något lägre. En bok.
Precis som jag befarat tyckte Kasper att boken var tasstarget. Framtass, dårå. När inte det gav utdelning hämtade han boken och bar den till mig. Eller puttade, mera. Sötnos. Bestämde mig då för att ta en lite tjockare och tyngre bok, som inte var lika lättförflyttad.
Han backar normalt riktigt skapligt rakt, men nu var han mycket medveten om hindret bakom sig och började backa snett, runt i halvcirkel, nästan. Gav ju inget, förstås. Frustrerad lade han sig ner och gjorde den finaste hakan i backen man kan tänka sig – något vi aldrig ens tränat. Var frestad att belöna för det, men nu var det ju inte det vi skulle träna…
Jag försökte smalna av backutrymmet i sidled så mycket det gick och lade ut tre lika höga böcker i bredd för att ge en större träffyta. När han nån gång råkade snudda en bok med ena bakbenet klickade jag, men fick honom inte att fatta vad det gick ut på.
Vi pausade en stund och sen började vi om i köket istället. Där är han van att backa, så jag gjorde fem vanliga backningar med belöning. Raka och fina, minst fem steg. Duktig pojke.
Jag utnyttjade sedan dammsugaren som ändå stod framme, tog röret och lade som en spärr mellan frys och köksskåp. Försökte få honom att backa mot det. Genast kom de sneda backningarna tillbaka. Jag satte dit två stolar som avsmalning. Sen körde jag nån slags kombo där jag varierade kommandot Backa med fri shejping. Nån gång gick vi ut på vanliga golvet igen och körde vanligt, rakt fint backande, så han inte skulle få för sig att alltid börja backa snett och runt. Var noggrann med att inte belöna det sneda, men fick därmed lite dålig belöningsfrekvens. Tyckte ändå det var bättre att han fick bli frustrerad än att jag skulle belöna nåt jag absolut inte vill ha.
Rätt var det var lossnade det lite. Han stod på andra sidan dammsugarröret, jag lockade honom till mig så han klev över det, och sen ställde jag mig i position och han backade något steg. Så fort han nuddade eller backade över med ena tassen klickade jag. Fick till närmare tio sådana mot slutet.
Då bytte vi och gick tillbaka upp till böckerna. Nu fick jag någon enstaka nuddning av baktassen, belöning. Sen gjorde han ett spontant kryp. Jag blev så glad över detta oväntade spontanbeteende att jag belönade det och sen bröt vi, gick in i sovrummet och tränade fem fina kryp med låg hand framför. Det var riktigt längesen vi tränade kryp, så det var oerhört kul att se hur fint det satt kvar. Efter dessa fem kryp gick vi tillbaka till böckerna än en gång, och nu hade det lossnat helt för honom! Varje gång såg jag hur han medvetet satte upp åtminstone en baktass på böckerna. Efter tio sådana fullträffar på raken slutade vi. Nu ligger han och sover på saken.
Nu är ju frågan hur vi går vidare. Lite mer träning på den här nivån, sen borde jag höja lite. Två böcker på varandra riskerar att göra det instabilt, då kanske han blir rädd. Det vill jag undvika. Får se om jag hittar nån tjockare bok, eller så får vi gå på trappsteg direkt. Undrar om han tycker ett öppet, men lägre, trappsteg är bättre eller sämre än ett täckt, men högre, trappsteg? Får väl testa mig fram.
3 januari 2010 at 13:41
Roligt att läsa om er bakåtträning! Jag tyckte också att det tog lite tid innan det lossnade, men bara det gjort det skall du se att han börjar få koll. Nu kan jag se att Luma sträcker ut bakbenet och liksom känner efter, när det ligger hinder ivägen. Istället för att som du beskriver det-börjar backa snett och runt hindret.
Jag har tagit stadiga böcker som jag satt intill en vägg och de har inte glidit isär…
3 januari 2010 at 14:25
Intill en vägg kanske är lösningen, jag har dem placerade på annat sätt nu. Ska testa det när jag hinner.
Nu klarar han nuvarande bokrad bra iallafall, men när jag testade med ett trappsteg blev det som väntat för stor skillnad. Han hajade inte alls, så det behövs helt klart ett mellanting i höjd först.