En del av de gårdshundsägare som dök upp det mulna vädret till trots. Kasper fick gå i lina ett par gånger för att dämpa sig. Men totalt sett var han osedvanligt foglig.

Kasper var sitt vanliga otroligt heta jag när vi gick mot grinden till hundöarna. Det finns ingen annan plats som triggar så otroligt mycket. Efter att ha försökt dämpa honom lite klafsade vi genom leran bort till den mer öppna ön. Där syntes massor av gårdshundar på långt håll och när jag släppte Kasper susade han glatt iväg och hälsade på de hundar han mötte.

Det skulle egentligen vara bytardag så jag hade med ett par urvuxna täcken. Men i verkligenheten förekom ingen sådan aktivitet, så jag tog med dem hem igen och har nu lagt ut dem på Tradera. Är det någon som har/känner till en mindre hund som kan behöva ett vintertäcke, så dirigera dem gärna till

102793366 Limex hundtäcke, fodrat, stl 25 – mindre hund
102793976 Hurtta hundtäcke, fodrat, stl 36 – mindre hund

Någon hade missuppfattat det där med kastrerad hane lite. Kasper står snällt och låter honom hålla på.
Det underliga var att Kasper efter att ha lattjat en stund lugnade ner sig avsevärt mer än han brukar, gick och svansade kring matte och husse långa stunder. Jag märkte att han hade lite rest ragg några gånger, tror att det var några hundar i gänget han inte riktigt gillade. Det fanns flera hanar i ungefär samma ålder och ett par smågruff fick avstyras, men annars gick det fredligt till, som vanligt. Jag tyckte egentligen att det var trevligt att se att han kom frivilligt till oss många gånger, liksom att han var lyhörd på de flesta invisslingar. Jag belönade med skinkost, vilket var populärt. Skinkost funkade också rätt bra i hundgrupp, för det är ingen som kan smita fram och snika sig på från sidan för att ta del av godsakerna, utan belöningen kommer till rätt hund tack vare den lilla öppningen.

Kul med så många brunvita hundar på samma gång – Kasper längst till höger.

Det var osedvanligt få hundar av andra raser där idag, kanske hade de redan utnyttjat gårdagens kalasväder? Idag var det mulet, men vi tajmade in regnet, som inte började förrän vi var hemma igen.

Tre RR hörde till de utsocknes. Jag gillar alltid att se dem, de har en helt annan springstil än gårdshundarna.

Det dök upp ett par presumtiva dsg-köpare som var nyfikna på att lära sig mer om vad dsg är för ras. Sånt är trevligt och uppmuntras.

Jag tyckte dock väldigt synd om en liten valp som var med och som hade uppenbara problem med bakbenen. Jag trodde först att den ville bajsa, men inte fick ro tack vare alla andra närgångna hundar, för ungefär så gick den, halvt nedhukad hela tiden, och med svansen mellan benen. Fick dock senare veta att den alltid går så. Hunden är inbokad för större undersökning. Det såg inte bra ut 🙁 …

Kompletterade med lite hussebilder, inte lika många som vanligt på grund av nån felaktig inställning på kameran. Så kan det bli.