Skogsstjärnas hundblogg

Det ska sägas att domaren var snäll och att många var duktiga.
Vi hamnade på 9:e plats på 80 poäng av 21 startande, och det är jag jättenöjd med. Vi var tre ekipage som fick 80 poäng och av dem hade vi sämst tid, antagligen på grund av omtaget på nr 3. Mitt mål var minst 70 poäng, och det uppnådde vi med råge.
Det vi fick nedslag på var följande:
nr 1 (360 grader högervarv): sträckt koppel
nr 2 (enkel slalom): sträckt koppel
nr 3 (sitt och gå runt hunden): sträckt koppel, bristande samarbete, repetition, felaktigt genomförd övning
nr 10 (tror det var på väg till backa-momentet, det var rätt tätt med skyltar där): snusar/rör kon/skylt/person, sträckt koppel 2 gånger

I början var han inte riktigt med mig, så de sträckta kopplen är helt förklarliga. Hinder nr 3 var Sitt, gå runt hunden. Precis före det hindret hade flera tidigare hundar redan snosat på nån mycket intressant fläck (det var där vi fick bristande samarbete). Sen reste han sig när jag skulle gå runt, varpå jag begärde att få göra om (=repetition, 3 fel). När jag gjorde om reste han sig lite igen, men satte sig ned på nytt och jag gick runt. Det gav ändå felaktigt genomförd övning = 10 fel. Detta har vi tränat mycket för länge sen, men eftersom han ”kan” det har vi prioriterat andra moment de senaste veckorna (som satt riktigt bra). Mitt fel, såklart, att inte tänka på att detta behövde jobbas upp igen. Bortser vi från hinder nr 3, som gav 15 fel, hade vi hamnat på 95 poäng, lika många som segraren (Lotta med en av sina schäfrar, Yazza, tror jag. Supergrattis!). 😉
Så jag är jättenöjd. Vädret var ur Kaspersynpunkt kasst, fem grader, snålblåst och duggregn större delen av dagen. Dessutom hann det bli nermörkt innan det var vår tur som sista startande. Kasper har tillbringat många timmar i bilen idag, dels på förmiddagen på viltspårkursen, och dels under banvandringen och medan de första 16 ekipagen körde. Sen var han ute med täcke under kanske två ekipage varpå jag tog av det och fick en piggare, gladare hund som jag lekte igång innan vi gick in på banan, sist ut av alla.

Sen var de snälla och delade ut medaljer till alla utom 1-2-3 som fick en finare plakett, och hade priser till flertalet också. Kaspers sele hade tydligen hängt med länge pga svår storlek. Den verkar sitta bra och blir nog perfekt att ha som söksele. Någon sådan har vi nämligen inte.

Nu njuter Kasper vomburgare och jag ska snart få vin som belöning framför brasan.