Skogsstjärnas hundblogg

6 kommentarer

1. 

   Åsa

   31 augusti 2009 at 21:57

   Vad bra att det är på väg åt rätt håll. Du har inte funderat på att öppna när han sover? Bara en tanke, så han inte omedelbart förväntar sig att du ”kommer springande och servar” så fort han vaknar. Om det var jag så skulle jag pröva att öppna grinden jätteförsiktigt och lämna rummet medan han sover, d.v.s. låta honom vakna själv och välja att ligga kvar eller gå ut, om han vill det. Men jag skulle hålla mig ur vägen så det inte blir ett evigt kontaktsökande direkt han vaknar.

   Just a thought…

   Må gott!
2. 

   workinglabs

   2 september 2009 at 15:17

   Fast han ska ju inte gå ur buren utan lov.
   Kul att ni gör framsteg i alla fall. Tack för grattiset även om det inte var mycket att gratta.
   Tina
3. 

   Åsa

   2 september 2009 at 15:44

   Hej igen! Det här med burträning tror jag man kan skriva ”spaltkilometrar” om. Och det finns ju både förespråkare och motståndare. Jag är för, men tror på att man lär hunden att se buren som en trygg och lugn plats att vila på. En plats den själv väljer att gå in i och vila på. I början med öppen dörr, sen med stängd. Den ska mao kunna sova där, eller vara vaken, utan att pocka på uppmärksamhet.

   Men jag tror man binder ris åt egen rygg om man belönar så fort hunden vaknar – då bygger man in en förväntan på att det ska hända något, en förväntan på aktivitet, direkt efter vila.

   Det finns förstås andra sätt än detta, men det är den metod som tilltalar mig.

   Må gott!
4. 

   Tina

   4 september 2009 at 11:10

   Åsa nu förutsatte jag att Eva kör burlekar. Då ska hunden kunna ligga avslappnad i en öppen bur medan annat händer utanför. Vill man bara lära hunden att kunna vara lugn i buren när den är stängd har du säkert helt rätt.
5. 

   Skogsstjärna

   4 september 2009 at 18:42

   Jo, jag kör ju burlekar. Eller, vi började lite med det à la Canis-metoden. Men vi har ju inte kommit så långt att man kan kalla det lek än. :O
   Men nu kan jag stå mitt i trappan med Kasper nere och ropa Kasper, buren, sedan gå upp och höra i trappan hur han flyger efter mig och in i buren. Då blir det ju klick och godis.
   Men sen går han ofta ut igen, och då gör jag ju inget mer. Så hittills har det blivit en plats där han ser sin chans att få en godisbit om han går in. Stannar han lite kan det bli en godis till, men ofta går han ut och då uteblir den ju.
   Ungefär där är vi nu.
   Tips att gå vidare mottas gärna. Just nu står buren i ett relativt litet rum, så ska vi leka utanför buren behöver jag antagligen flytta den (beror ju på vad vi ska leka…). Men det är praktiskt att ha den där, för där jobbar jag och då kan jag k&b lite spontnt, mitt under arbetets gång.
6. 

   Åsa

   4 september 2009 at 21:03

   Jag kan inget alls om burlekar, det jag syftade på var precis det Tina skriver: att hunden ska vara lugn i buren. Fick för mig att det var det du tränade, Eva, men jag misstog mig.

   Ha det gott!

   /Uppsalagänget