Skogsstjärnas hundblogg

Lördag – dammen och bumperboy
Äntligen lite om de övningar vi körde i Herrfallet. På lördagen körde vi bland annat bumperövningar.

Ö1 – bumper och dirigering
Bumpermarkering över den minst sagt igenvuxna dammen som togs in direkt, sen dirigering till sökområde ute på ängen mot skogen.
Lakrits var lite yvig på sista sökningen.

Ö2 – 3 delar
Bumper som bara markeras när vi stod vid vallen mitt bland mängder av myror.
Sen markering av Peter i utkanten av skogen (det gamla sökområdet låg lite till höger).
Skick på tennisbollar kl 14 istället för markeringen kl 10.

Lakrits började med markeringen, sökte bra men inte tillräckligt långt till vänster. Fick stoppa en gång när han kom för nära bollområdet. Peter kastade en markering till för att hjälpa Lakrits, men då hittade han genast den första.

Gjorde 2 skick på bollområdet. Han ville hela tiden ta markeringen, så jag skickade inte utan tog upp min hand och gick fram några steg.
Andra omgången sprang han istället lite för långt åt höger, så jag bröt honom och skickade om. Fick ändå 2 raka skick, jättenöjd.

Markeringen på längden över dammen gick jättebra. Det syntes en alldeles egen Lakritsränna i vegetationen bredvid de andra hundarnas geemnsamma ränna, så det syntes tydligt med vilket schvung han tog i under den övningen.

Ö3 – drive och dirigering

Vi lade dummies i samma område som Ö1, gick sen runt för att ta in dem från motsatt håll genom skogen som var lagom gles just där i ett ganska smalt band som gjort att skicka dirigeringar i.
Där tog någon den långa dirigeringen medan tre stod och tittade mot en drive med bara skott som Peter sköt. Det låg redan utlagda smådummies där.
Lakrits började med dirigeringen. Han sprang ut men det blev snarast ett vingligt sök på slutet. Jag hade trott att han inte skulle minnas alls efter den långa pausen. Helena tyckte att han skulle göra en gång till, vilket vi gjorde (för tidigt, så inte Helena hann se hela) och denna gång gick det bra. Nu sprang han mycket säkrare.

På driven sprang han bra ut på skicket, men gick för långt. Jag blåste stopp och in, sen fick han vittring. Helena menade att jag inte borde stoppat eftersom jag inte såg honom, och istället bara blåst inkallning direkt. Peter rapporterade dock efteråt att han stannade fint.

Ö4 – linjetag och markering på mitten
Efter lunch skulle vi ta in de bollar Helena lagt ut vid det ställe vi stod vid förra övningen. Nu skulle vi alltså skicka hunden åt motsatt håll genom den glesa skogen. Del 1 var att skicka hunden ut och hämta in en boll på dirigering. Del 2 var att Peter stod drygt halvvägs och sköt och kastade en markering in bland höga ormbunkar, och så skulle hunden ta den. Del 3 var att åter skicka hunden på en dirigering ut till bollområdet, förbi den gamla markeringsplatsen. Det löste jag genom att ge Lakrits ett extra Ut precis när han kom till ormbunkarna. Det tog han mycket bra och fortsatte springa. Han klarade hela dena övning utan några problem alls.

Ö5 – dammen från distans
Ett nytt bumperskott. Denna gång skulle vi stå på avstånd från dammen och skicka först över öppen gräsmark, sen över en vall och sen över dammen till bortre sidan. Lakrits fastnade vid vallen och vek höger, så jag fick ta in honom och göra om.

Kanindummies och walkup med spaniel på söndagen

Ö1 – 3 delar
Tre personer stod i bredd, och det kastades en markering åt vänster, en skottmarkering långt bort snett åt höger med markstuds samt så skulle det tas in en dirigering till ett ormbunksområde rakt fram. Jag och Lakrits samt AnnMaj och Spencer var med fram och lade ut apporterna bland ormbunkarna för att hundarna skulle få en minnesbild av stället, men sen tog det minst en halvtimme innan det var Lakrits tur att ta denna dirigering.

Vi började med skottmarkeringen som åkt in dolt ibland ormbunkar. Helena undrade om Lakrits skulle klara den svåra. Ja, sade jag, och det gjorde han. Dirigeringen åt vänster var inga problem. Precis som jag befarat blev dock dirigeringen ut till ormbunkarna lite för svår. Det hade gått lång tid och området med vänstermarkeringarna låg ganska nära linjen ut till ormbunksområdet. Jag testade en gång, men som befarat drogs han åt vänster. Så jag gick fram kanske halva sträckan och skickade på nytt. Nu gick det bättre. Helena tyckte då att han skulle ta in en till, denna gång från utgångsplatsen. Den gick denna gång utmärkt. Så kul att se hur poletten börjar ramla ner allt eftersom.

Viktigaste lärdomen: Stå bakom när träningskompisen ska skicka på dirigering – kolla hundens linje! Helena berättade att hon och Fredrik börjat göra så de senaste månaderna, och deras skick har förbättrats alldeles oerhört. Inte konstigt om hunden blir förvirrad när man ena gången berömmer för ett rakt, bra skick och andra gången tar in och gör om när hunden vid bägge tillfällena sprungit rakt i sin egen linje. Bara inte förarens tänkta linje …

Ö2 – linje med kanindummies

Vi hann inte med så mycket kanindummiesövningar som tänkt, men vi gick på linje och fick vända om ideligen medan Helena lade ut kanindummies, ibland bara lade hon en, ibland lät hon den göra en löpa som en riktig skadeskjuten kanin skulle tänkas göra. Sen sköt hon ett skott och sade vilken hund som skulle skickas i skottets riktning. Tyvärr fick Lakrits den sista, som var lite väl lätt, så vi fick aldrig prova på det där med löpan. Det borde vi testa här hemmavid med hugad träningskompis.

Ö3 – walkup med spaniels framför, tävling

På eftermiddagen var det tävling med alla i grupp 3 och 4. Vi gick på linje, två ekipage till vänster och höger om Jörgen på ena flanken och två ekipage till vänster och höger om Ingela på andra flanken, sen två väntande ekipage i mitten. Helena och Fredrik gick en bit framför och sköt och kastade. Resten av ekipagen plus åskådare gick en bit bakom.

Lakrits första markering kom vändigt långt åt vänster, och jag hann knappt vända upp, men såg var den landade. Möjligen såg Lakrits det också, men sen började Helena och Ingela (kanske flera) prata med mig om huruvida Lakrits skulle klara den, och i och med att jag svarade såg jag på Lakrits hur han kopplade bort totalt. När jag sen testskickade gick det som väntat inte alls. Helena kastade en ny som gick jättebra.
Sen tog vi in en åt höger som kom in perfekt.

Den sista vi skulle ta var efter vändningen nere i kärret, där jag gick med vid det här laget genomsura goretexskor. Den var också ganska sned och hamnade bakom en stor sten och en en. Lakrits hade ingen chans att markera den. Jörgen sade åt mig att gå ut och ta den som en dirigering istället, så det gjorde jag. Först gick han snett åt vänster, men jag kallade in till linjen, stoppade och körde en Back. Den gick bra, sen en kort Vänster följt av närsöksignal. In kom den iallafall.

Givetvis gjorde detta att vi inte kom vidare från grundomgången. Vissa ekipage fick mycket lättare markeringar, men sådana är ju walkupens villkor, det är lite av ett roulettespel vilka man får. Vann gjorde iallafall Åsa med Ellis på andraplats. Hård konkurrens, alltså!